Norden kan som region potentiellt förbättra tillgången och leveransen av sjukvård genom utökat samarbete. Geografiska begränsningar i patienternas förmåga att söka och bruka vård är onödiga sett till regionens stora likheter i kvalitet av sjukvård. 

I dagsläget kan Nordiska medborgare inte tillgå receptförskrivningar från deras nordiska hemland i andra nordiska länder, även om det rör sig om kritiska mediciner såsom insulin eller litium. Att åter förskriva medicin utan tillgång till relevant journalinformation innebär ofta att en ny läkarbedömning krävs, vilket i sin tur leder till ett resurs- och tidsslöseri för den nordiska vården. Nordiska medborgare borde kunna bruka receptförskrivningar i samtliga nordiska länder, givet att medicinerna är tillgängliga och att relevanta mekanismer för ekonomisk kompensation finns. Vissa nordiska medborgare lever närmare en vårdgivare (t ex vårdcentral, sjukhus etc.) i ett nordiskt grannland än den närmsta vårdgivaren i deras nordiska hemland. För vissa hälsotillstånd (såsom hjärtinfarkter) begränsas behandlingsmöjligheterna och prognosen försämras desto längre tid som passerar tills patienten anländer vid sjukhus. Närhet till vård räddar liv. För hälsotillstånd som sköts i öppenvård är det mer praktiskt för vårdgivare och för patienter att underhålla en regelbunden kontakt och uppföljning om avståndet mellan vårdgivare och patient reduceras. Samtidigt är vårdens kvalitet jämförbar mellan nordiska länder, vilket innebär att nordiska medborgare kan förväntas bli väl omhändertagna oavsett vilket nordiskt land de söker vård inom.

Nordiska medborgare måste få tillgång till vård i tid och vid behov, även om det innebär att de behöver transporteras till och vårdas i ett annat nordiskt land än deras nordiska hemland. Samarbete för att säkra tillgång till vård genom att korta avstånden till akutmottagningar och sjukhus för alla nordiska medborgare genom regionen är önskvärt. 

De nordiska länderna kan potentiellt också dra lärdom av varandras verksamheter genom att tillåta utökade utbyten av studenter och personal inom vårdutbildningarna och -professionerna. 

Därför ska Ungdomens nordiska råd verka för:

• Att nordiska receptförskrivelser valideras för användning genom hela den nordiska regionen och inte bara i patientens hemland. Mediciner som är ekvivalenta i effekt och dos kan utbytas om det specifika förskrivna fabrikatet av medicin inte är tillgängligt. Validering av receptförskrivning enligt ovan innebär en ekonomisk kompensation för det apotek och/eller det sjukvårdssystem som medicinen tas ut ifrån.
• Att “Nordiska vårdregioner” etableras för akut, sluten och kritisk sjukvård, där närhet och tillgänglighet till ambulans och sjukhus är prioriterade över patientens och/eller vårdgivarens nationalitet inom den nordiska regionen. Vårdgivaren och/eller sjukvårdssystemet kompenseras för transport- och vårdkostnaderna.
• Att regionalt samarbete med kommuner och övrig social verksamhet koordineras vid behov för att komplettera vårdverksamheten enligt ovan.
• Att “Nordiska patientavtal” etableras för öppenvård. Genom “Nordiska patientavtal” ska primärvård eller andra öppenvårdsverksamheter i ett annat nordiskt land än patientens hemland kunna ta över patientfall. “Nordiska patientavtal” ingås på individuell basis och deras användning är frivillig för vårdgivaren. Vårdgivaren som tar emot patienten kompenseras för vårdkostnaden.
• Att Nordplus får en större budget och att antalet utbytesplatser för studenter till vårdprofessioner ökas.
• Att utbytesprogram för nordisk sjukvårdspersonal etableras.
• At indføre fælles patientjournaler, i hele norden så de nordiske borgere har mulighed for at få den korrekte behandling i sundhedsvæsenet selvom de er