Digitaliseringen och ungas framtid på arbetsmarknaden

 Uttalande från Ungdomens Nordiska Råd 23.1.2018, Stockholm

Digitaliseringen diskuteras ofta ur synvinkeln av arbetsmarknadens framtid och som framtidens lösning på många av våra utmaningar. Digitaliseringen ger många möjligheter för unga i utbildningen och i arbetslivet, men samtidigt representerar digitaliseringen en av de största utmaningarna på framtidens arbetsmarknad. Även om dagens unga har vuxit upp i en digitaliserad värld, betyder detta nödvändigtvis inte att det är lättare för unga att anpassa sig till nya situationer på arbetsmarknaden när många jobb försvinner. En stor möjlighet kan alltså även vara ett hot om man inte presenterar nya lösningar på ett sådant sätt som ger utrymme för människor att anpassa sig i nya situationer och ger stöd för individer när de ska hitta sin plats på den omformade arbetsmarknaden.

Digitaliseringen har även omformat våra utbildningar och ger bl.a. möjligheter för att ordna gemensamma studier över landsgränser. Digitaliseringen ger även möjligheter för att studera och utveckla sin kunskapsprofil även om man redan är i arbetslivet. Detta kräver dock att individer som använder ny teknologi faktiskt kan använda den och utnyttjandet av digitala lösningar kan inte betyda att man använder en pekplatta för att göra anteckningar.

“De nordiska länderna borde ta ett bredare perspektiv på digitaliseringen av utbildningar och lägga större fokus på karriärhandledning i studierna för att bättre förbereda unga inför nya situationer på arbetsmarknaden”, säger Bjarni Kárason Petersen, nyvald vice-president för UNR.

I utbildningen bör man ta digitaliseringen i beaktande ur flera synvinklar och fokusen bör vara på att skapa individer som är redo för den nya situationen på arbetsmarknaden. Detta betyder att man inte endast har undervisning i programmering eller robotik i läroplanen utan även i studievägledning som förbereder unga inför den nya situationen på arbetsmarknaden och ger stöd för att var och en kan skapa en egen kunskapsprofil som krävs på arbetsmarknaden.

“Större fokus borde läggas på skapandet av egna kunskapsprofiler och arbetslivsrelevans i stället för att endast fokusera sig på att utbildningar leder till formella examina”, säger UNR:s president Kati Systä.

I dagens läge lägger man mycket fokus på företagsamhet, men alla kan inte förväntas att bli naturliga företagare. När digitaliseringen ersätter en stor del av s.k. massjobben, måste de som redan är i arbetslivet och de som utbildas inom dessa branscher hitta i sin plats i den nya situationen på arbetsmarknaden.

Som lösning på detta presenteras ofta livslångt lärande, som i sig är en fin idé, men denna tanke ska man ha med redan i grundskolan. I nuläge är våra utbildningar fortfarande fokuserade på att ge en viss examen och sedan förväntas individen vara färdig för vad som väntar en på arbetsmarknaden. Om man vill ge utbildning som är relevant även i framtiden, bör man skapa utbildningar som ger utrymme för egna val och möjligheter att utvärdera om den egna utbildningen är relevant för ens framtid i arbetslivet. Utbildningar som ger utrymme för profilering och skapar unika kunskapsprofiler är något som redan satsas på globalt och denna utveckling är något som vi i Norden inte kan ignorera.

 

För mera information:

Kati Systä
President, Ungdomens Nordiska Råd
+358443005760/ kati.systa@gmail.com

Jannica Renman
Koordinator, Ungdomens Nordiska Råd
+358 407748107 / unr@pohjola-norden.fi

Slutsatser från seminariet: Nordic Young Strategies against Hate on the Internet

Hur ska vi motverka hat på internet? Ca 30 unga nordiska röster fick tycka till under seminariet “Nordic Young Strategies against Hate on the Internet” 1.11.2017 i Helsingfors, Finland. Seminariet var möjligt att genomföra tack vare finsiellt stöd från Nordiska Minsterrådets stödprogam Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK).

 

Målet för seminariet var att dela erfarenheter av hatprat på internet och tillsammans genom arbete i mindre arbetsgrupper komma fram till möjliga lösningar och strategier för att förebygga hatpart. En sammanställning av projektet kan läsas i rapporten:
REPORT Nordic Young Strategies Against Hate on the Internet

 

 

Women tend to face much more hate on the Internet and e.g. the group on gender-based hate thought we should debate that more in society.

People turn to hate when they aren’t familiar with other cultures and religions, instead people should discuss in person said our participants.

Platforms on the Internet should carry more responsibility for eliminating hate speech on the Internet, said our participants at the seminar.

Using hateful language against someone else on the Internet might be a sign of a weak self-image, said our participants and said young people should discuss with others for support.

Kati Systä ny president för Ungdomens Nordiska Råd

Ungdomens Nordiska Råd (UNR) samlades till sin årliga session den 27-29 oktober 2017 i Helsingfors, Finland. Under sessionen valdes en ny president, Kati Systä från Finland och Grön Ungdom i Norden.

“Det är en ära att få detta förtroendet från de nordiska vännerna och det kommande året blir mycket spännande. Nu ska vi utveckla UNR som det unika forumet UNR är och skapa en långsiktig vision för organisationen. Norden är ett unikt område och ett starkt samarbete mellan länderna kan lyfta oss till de viktigaste internationella borden. Vi i Norden är modiga, det syns redan i det att vi har unga vid samma bord var besluten fattas. Nu ska vi ta vårt mod till en internationell nivå och stå upp för demokratin, mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling.”, säger Systä.

Det nya presidiet består, förutom presidenten, av representanter från alla paraplyorganisationer och nordiska länder.

I sessionen deltog representanter från medlems- och observatörsorganisationer från alla de nordiska länderna och självstyrande områdena, sammanlagt ungefär 85 personer. Under sessionen debatterades allt från internationell politik, säkerhet, miljö och flyktingfrågor. Det kommande året hoppas vi att resolutionerna som godkändes under sessionen kommer att lyftas fram och ligga till grund för debatter inom Nordiska rådets olika utskott och partigrupper.

 

För mera information:

UNR-koordinator Jannica Renman
unr@pohjola-norden.fi
+358 40 774 8107

Presidiet: Kati Systä (Finland, Grön Ungdom i Norden), Hervør Pálsdóttir (Färöarna, Socialistisk Ungdom i Norden), Jose Forslund (Finland, Nordiska Centerungdomens Förbund) Barbara Gaardlykke Apol (Färöarna, Förbundet Nordens Socialdemokratiske Ungdom), Bjarni Kárason Petersen (Färöarna, Nordens Liberale Ungdom) Petri Rajala (Finland, Nordisk Ungkonservativ Union) Jon Olav Økland (Norge, Kristdemokratisk Ungdom i Norden) Christian Bülow (Danmark, Nordisk Friheds Ungdom) Observatör Karolina Lång (Finland, Föreningarna Nordens Ungdomsförbund)

 

Grön ungdom i Norden föreslår Kati Systä till president för Ungdomens Nordiska Råd

Grön ungdom i Norden (GUN) föreslår Kati Systä till president för Ungdomens Nordiska Råd. Kati har varit aktiv inom gröna rörelsen, speciellt inom det internationella samarbetet och har under det gångna året varit vicepresident för Ungdomens Nordiska Råd.

Inom Unga gröna i Finland har Kati Systä varit aktiv både nationellt i förbundsstyrelsen som och lokalt som ordförande för lokalavdelningen. Systä har även varit aktiv inom studentpolitiken som medlem av sin studentkårs styrelse där hon har jobbat med frågor som gäller studenthälsovården, studiestödet och studerandes bostadssituation.

“Jag har lång erfarenhet av att jobba i olika medborgarorganisationer både inom påverkningsarbete och organisatorisk utveckling och nu vill jag använda det jag har lärt mig som president för UNR”, säger Systä.

Enligt Systä har UNR en viktig roll i nordiska samarbetet: “UNR har en unik position där vi kan kommunicera varför ett starkt samarbete på nordisk nivå är viktigt för våra mål och samarbete på europeiska och globala plan och göra det nordiska samarbetet synligt för unga”.

 

Som president vill Systä jobba för följande teman:

En strategi för UNR ska skapas 2018

Under senaste åren har ekonomin varit ett stort diskussionsämne för UNR och nu när presidiet blir större, är det viktigt att vi planerar vår verksamhet målmedvetet. Jag har även tidigare varit i arbete för att skapa och implementera strategier i olika organisationer, bl.a. i finska Unga gröna i 2015. Jag anser att under det gångna året har jag fått en bra bild över det jag ser som saker som bör utvecklas i UNR, t.ex. hur presidiet jobbar och kommunicerar mellan fysiska möten. Med en strategi och tydliga mål för kommande åren kan vi få större inflytande i Nordiska rådet och vara en starkare organisation.

 

UNR som forum för unga politiker i Norden

UNR:s styrka är att vi är ett forum för unga människor från olika politiska bakgrund och en organisation där alla har möjlighet att i gott samarbete jobba på lika villkor mot gemensamma mål. Detta är något unikt och någonting vi ska sträva efter att behålla i kärnan av vår verksamhet. Under det gångna året har jag sett hur stort styrka det är att vi samarbetar över partigränserna och på detta sätt kommer åt de borden var besluten fattas. Diskussion är viktigaste verktyget för arbetet i presidiet och spelar allt större roll när vi blir fler med olika synpunkter.

 

UNR:s kommunikation och synlighet utåt

För att få större inflytande nordiskt, måste vi kommunicera mer effektivt utåt, t.ex. de nordiska medierna. Vi bör synas och vara på plats i relevanta evenemang i den mån vi kan. Relevanta evenemang är t.ex. seminarierna och andra evenemang som ordnas av aktörer inom nordiska samarbetet och vara synligt på plats i nordiska politiker veckor som Almedalsveckan, Arendalsukan, Folkemødet och Finlandsarenan.

 

För mer information:

Kati Systä
Kandidat till president
kati.systa@turku.fi, +358443005760

 

Karin Borsch
President för Grön ungdom i Norden
karinborsch@gmail.com

Bjarni Kárason Petersen vil være præsident for Ungdommens Nordiske Råd 2017-2018

Nordens Liberale Ungdom (NLU) opstiller Bjarni K. Petersen (Framsøkin Ung, Færøerne) som kandidat til præsidentposten for Ungdommens Nordiske Råd. Bjarni er 23 år, og læser til bachelor på Aalborg Universitet.

I mere end 5 år har Bjarni været engageret i mange forskellige frivillige organisationer, ofte i ledende positioner. Bjarni har været en del af en række organisationer, der arbejder med alt fra nordisk kultur og historie, til uddannelsesliv og politik. I det politiske miljø på Færøerne har Bjarni også været en fremtrædende figur på den ungdomspolitiske platform. Han har været en aktiv del af Framsøkin Ung siden 2013. Bjarni har altid haft stor interesse for nordisk samarbejde, både på økonomisk, politisk og kulturelt plan:

”Vores fælles historie, kultur og sprog giver de nordiske lande de bedste forudsætninger i verden til at arbejde sammen om fælles løsninger. Vi har den unikke mulighed at dyrke både det der gør os forskellige og det der forener os. Derfor er det vigtigt at vi udforsker det potentiale som det nordiske samarbejde kan bidrage til vores lande og folk.”

Bjarni har deltaget til UNR’s sessioner hvert år siden 2014, og var i 2016 valgt som suppleant i præsidiet på vegne af NLU. Nu ønsker han at involvere sig dybere i organisationens udvikling:

”Præsidiet har i det foregående år gjort et fantastisk stykke arbejde. Men man skal altid stræbe efter at gøre tingene bedre. UNR og dets arbejde skal være synligere i den politiske og kulturelle offentlighed i Norden. Vi har brug for at udvide debatten dertil hvor den også har sin naturlige plads, nemlig hos de, der bor her i Norden. Det er trods alt dem det handler om”

 

Vi skal genetablere troen på det nordiske potentiale

Der er et utroligt potentiale i det nordiske samarbejde. Sammen kan vi udvikle det, der bør udvikles, og bevare det, der bør bevares. Vi skal være med til at dyrke vores kollektive fælles arv, samtidig med at vi i fællesskab udvikler løsninger i Norden, der sikrer de nordiske borgere så mange rettigheder og muligheder som overhovedet muligt. I de seneste år har vi set en uheldig udviklingstendens verden over. Landene begynder at lukke sig inde. Den frie bevægelighed af varer, kapital, tjenesteydelser og arbejdskraft er under stort pres, og der er stor diplomatisk mistillid. Nu kræves det at Norden står forrest som et forbillede for god dialog, samarbejdsvilje og tillid, samt at vi promoverer vores sunde demokratiske kultur. Denne særligt nordiske egenskab skal vi dyrke”.

 

UNR skal være mere synligt på tværs af alle de nordiske diskurser

Vi skal arbejde for, at resolutionerne som bliver vedtaget på UNR’s årlige session resonerer igennem den politiske debat i de nordiske lande. Vi skal sørge for at nordisk samarbejde altid indgår som en potentiel del af løsningen til de forskellige problematikker, der måtte opstå i de nordiske lande. Vi skal også være bedre til at implementere vores resolutioner i beslutningsprocessen i Nordisk Råd.  Desuden skal vi arbejde for at UNR i større omfang sætter dagsordenen i de forskellige medier, så folk kan se hvilket engagement i virkeligheden eksisterer i det nordiske samarbejde.

 

Bjarni’s Tillidshverv:

2017 –             International sekretær, Framsøkin Ung

2016 –             Suppleant, UNR Presidium

2015 –             Rådsmedlem, Færøernes Studenterforening (Meginfelag Føroyskra Studenta)

2015 – 2016    Bestyrelsesmedlem, Framsókn

2015 – 2016    Suppleant, Færøernes Lagting (Føroya Løgting)

2014 – 2016    Formand, Framsøkin Ung

2014 – 2015    Sekretær, Norrøna Ungmannafelag Føroya (Foreningen Nordens Ungdom Færøerne)

2013 – 2014    Næstformand, Framsøkin Ung

 

Uddannelse:

2016 –             Bachelor i politik og administration på Aalborg Universitet

 

Espen Krogh ställer inte upp för omval

Ungdomens Nordiska Råds president för 2016–2017, Espen Krogh (NUU), ställer inte upp till omval på den inkommande sessionen i oktober i Helsingfors.

“Efter ett bra och konstruktivt år är det dags att ge ansvaret vidare. Under det här verksamhetsåret har vi har kommit långt i vårt arbete för att skapa en starkare plattform för att lyfta ungdomens visioner för det nordiska samarbetet, men det finns fortfarande mer arbete att göra. Jag är övertygad om att det kommande presidiet kan fortsätta med det goda arbetet och jobba för unga nordbors visioner även nästa år ”, säger Krogh.

 

Ungdomens Nordiska Råd väljer en ny president samt presidium för perioden 2017–2018 under sin session den 27–29.10 i Helsingfors, Finland.

Mer information:

Espen Krogh
President för Ungdomens Nordiska Råd
+45 31 66 49 39, Eskrogh@outlook.com

Jannica Renman
Koordinator för Ungdomens Nordiska Råd
+358407748107, unr@pohjola-norden.fi

Cybersäkerheten i Norden är för sårbar

Uttalande från Ungdomens Nordiska Råd 20.9.2017, Reykjavik

Externa och interna hot mot nordbornas privatliv i tiden av digitalisering och internet har blivit större och mer allvarliga. Då vi i Norden har kommit långt med digitalisering av våra liv och samhällen, är det viktigt att säkerheten också följer med. Därför önskar vi att alla nordiska regeringar sätter större fokus på cybersäkerhet och skydd av privatlivet. Därför är det även viktigt att EU:s nya dataskyddsförordningen implementeras noga i nordiska länderna.

När personliga bilder, information eller data delas vidare utan samtycke är det ett stort övergrepp på den personliga friheten. Under de senaste åren har vi sett flera exempel på att statliga myndigheter hanterar känslig information med stor osäkerhet. Samtidig visade Wannacry-attacken att en del offentlig infrastruktur är sårbar mot attacker. Därför är det nödvändigt att ett större fokus läggs på skydd av kritisk infrastruktur, hantering av personlig data samt skydd av privatlivet. Som medborgare skall man alltid tryggt kunna överlåta sitt data till myndigheterna utan att vara rädd för läckage. Nordiska länder måste skapa trygga verktyg för att förvara, förvalta och överföra medborgarnas privata uppgifter.

För unga är det viktigt att man tryggt kan använda internet och överlåta sina uppgifter till en tredje part med förtroendet att dessa hanteras på säkert sätt. Ett större fokus på cybersäkerhet bör därmed inte begränsas endast till statliga myndigheter men bör också innefatta krav på privata aktörer, föreningar eller organisationers hantering av data. Om vi vill vara föregångare i digitalisering, måste vi också säkra att våra medborgare njuter av det högsta möjliga skyddet av deras privata uppgifter.
UNR vill att

  • Nordiska länderna säkrar högsta möjliga skyddet för medborgarnas privata data, oberoende om den hanteras av offentliga eller privata aktörer.

 

För mera information:

Espen Krogh,
President, Ungdomens Nordiska Råd
+45 31664939 / Eskrogh@outlook.com

Jannica Renman
Koordinator, Ungdomens Nordiska Råd
+358 407748107 / unr@pohjola-norden.fi

Anmälan till årets session i Helsingfors är nu öppen!

Anmälningen till Ungdomens Nordiska Råds session 2017 har öppnats! Sessionen kommer att ordnas 27-29.10.2017 i Helsingfors, Finland. Info om anmälningen och sessionen har skickats till medlemsorganisationerna. Informationen hittas även under fliken “sessionerne” på hemsidan.

Om din medlemsorganisation inte fått info om anmälningen eller vid frågor, vänligen kontakta UNR:s koordinator, unr(at)pohjola-norden.fi.

Manglen på et fællesnordisk personnummer er en grænsehindring som rammer unge

Uttalande från Ungdommens Nordiske Råd 3.4.2017

Den frie bevægelighed i Norden har sidan starten været en af kerneværdierne i det nordiska samarbejde, men selvom vi er nået langt både i de nordiske lande og i Europa for at nedbryde grænsehindringer, er der stadig en udfordring, vi må fokusere på. I fald man som ung i Norden i dag ønsker at studere eller arbejde i et andet sted i Norden, er der stadig store udfordringer.

Selvom det som udgangspunkt virker ligetil at flytte til andet land, findes der grænsehindringer, om man ønsker at få sig et telefonabonooment, digital post, ansøgninger til universiteter eller kontakt til sygehusvæsnet. Fælles for alt dette og meget mere er, at det forudsætter et personnummer. E-identifikation bruges i forskellig grad, i de forskellige nordiske lande, og grænsehindringsproblematikken bør løses nu. Og det er vanskeligt at få fat i, om man ikke har haft det fra starten og det tager tid. Hvis unges mobilitet i Norden skal forbedres må vi gøre noget, og svaret må være et fællesnordisk personnummer.

Ungdommens Nordiske Råd synes, det er positivt, at Nordiske Råd har taget problemstillingen op, men løsningen herfra løser ikke problemet. Nordisk Råd foreslår et E-identifikationskort, men der er mange steder, hvor løsningen er utilstrækkelig, idet det eksempelvis er svært at benytte sig af, hvis det er nødvendigt at ringe ind til det offentlige, mobilselskabet og andre steder, hvor adgangen til den enkeltes personlige oplysninger er nødvendige at få fat i  I UNR håber vi, der kan tages initiativ og sættes større ambitioner for grænseoverskridende løsninger på grænseoverskridende problemer.

 

Mere information:
Espen Krogh,
Præsident, Ungdommens Nordiske Råd
+45 31664939 / Eskrogh@outlook.com

Jannica Renman
Koordinator, Ungdommens Nordiske Råd
+358 407748107 / unr@pohjola-norden.fi

UNR: De nordiske lande skal genfinde sin position som internationale fredsmæglere

Udtalelse, 23.01.2017

Vi må igen stå stærkt på at løfte den nordiske røst til fordel for fred og demokrati. Verden er i de seneste år blevet et mere usikkert sted. Der hersker en øget uro i den vestlige verden, hvor populistiske bevægelser har vundet støtte og tiltroen til de politiske institutioner både nationalt og internationalt er faldet og når vi har ryggen op mod en mur, må vi forsøge at imødegå de udfordringer vi står overfor og finde løsningerne, og de må findes i Norden.

 

De nordiske lande har tidligere påtaget sig opgaven med at agere fredsmægler i internationale konflikter og er gået forrest i kampen for fred, frihed og demokrati i international politik. Eksemplerne er mange, i 1991 var de nordiske lande som de første ude og anerkende de baltiske staters nyvundne selvstændighed, Norge faciliterede Oslo akkord-processen i 1993 mellem Israel og Palæstina og det nordiske engagement i internationale organisationer som bl.a. FN har været exceptionel.

 

Konkret har de nordiske lande alle har sparet på udenrigstjenesterne, på udviklingshjælp og vores støtte til FN. Det er en skam. For hvorfor ikke lade 2017 være året, hvor de nordiske lande hæver deres røst markere sig, som en selvstændig, neutral aktør, der kan bidrage til at skabe mere fred og stabilitet i verden. Sådan som det er sket så mange gange før. Det er vigtigt at fokusere på, og det er vigtigt at tænke på, hvilken fremtid vi ønsker at skabe for ungdommen i Norden.

 

Ungdommens Nordiske Råd vil derfor opfordre de nordiske regeringer til at opprioritere fredsformidlingen hvor muligt på et udenrigspolitisk plan. Men også indenrigspolitisk er der muligheder for at fremme den fredsformidlende dagsorden. VI bør tænke vores udenrigspolitiske fokus ind i andre politikområder også. Vi vil gerne opfordre til, at man tænker det ind i uddannelsespolitikken og afskaffer studieafgifterne for unge udenfor EU / EØS området. Lad os lægge op til, at unge fra hele verden kan prioritere at tage deres uddannelse i Norden, og derigennem indoptage og blive mødt med de værdier om demokrati og pluralisme, som vores lande er bygget på.

 

Mere information:

Espen Krogh,
Præsident, Ungdommens Nordiske Råd
+45 31664939 / Eskrogh@outlook.com

 

Jannica Renman
Koordinator, Ungdommens Nordiske Råd
+358 407748107 / unr@pohjola-norden.fi

 

Foto: Magnus Fröderberg/norden.org