Category: Presidium

Arktis har lenge vært kjennetegnet av sikkerhetspolitisk stabilitet, og risikoen for eskalering i regionen har lenge vært lav. Stormaktsrivalisering, klimaendringer og Russlands krig i Ukraina har imidlertid bidratt til å endre aktualiteten nordområdene har. Russland utgjør i dag en betydelig trussel og det er viktig at de nordiske landene tar en aktiv rolle, spesielt gjennom NATO, for å sikre sine interesser i et Arktis preget av økende spenning og geopolitisk konkurranse. 

Samarbeidet med Russland i nordområdene var frem til 2014 svært solid. Tiden som fulgte etter Russlands annektering av Krim medførte derimot en endring i oppfatningen av Russland fra å være en pålitelig partner, til en sikkerhetspolitisk utfordring. I løpet av de senere år har Russland vist økt interesse for å utnytte de mange mulighetene som finnes i nordområdene- det gjelder utvinning av olje og naturgass, fiske, og tilrettelegging for fremtidig gjennomfart som følge av klimaforandringer. 

Dagens forhold som følge av den endrede geopolitiske situasjonen i Europa forutsetter et mer kapabelt NATO, som i større grad sikrer alliansens interesser og forhindrer den russiske proteksjonistiske utvikling i regionen. Alle medlemmene av Arktisk råd, unntatt Russland, er medlemmer i NATO og frykten for eskalering ser ikke ut til å være større enn faren ved å ikke ha tilstedeværelse i regionen. 

For å ivareta bredden av de nordiske landenes interesser, må Arktis opprettholdes som en fredelig og stabil region basert på internasjonalt samarbeid og respekt for folkerettslige prinsipper. Samtidig som vi søker samarbeid, er det viktig at de nordiske landene opprettholder tilstrekkelig forsvarsevne og beredskap for å sikre suverenitet og trygghet i Nordområdene. 

Derfor önsker UNR: 

• å sikre respekt for folkerettslige prinsipper, herunder etterfølgelsen av Svalbardtraktatens innhold, samtidig som vi søker samarbeid for utvikling av regionen  

• å kreve robuste forsvarsstrukturer og en styrking av NATOs fokus på sikkerhet i nordområdene. 

• å forhindre alle i å bryte internasjonale forpliktelser angående friheten til ferdsel gjennom Nordvestpassasjen og Nordøstpassasjen 

I ett skakigt Europa behövs ett stadigt Norden. I och med Sverige och Finlands inträde i Nato befinner sig hela Norden under samma säkerhetspolitiska paraply för första gången sedan Kalmarunionens upplösning på 1500-talet. Detta ger nya möjligheter för nordiskt försvarssamarbete, både inom Nato och Nordiska rådet. 

Förra året annonserade även de nordiska länderna ett tätare samarbete inom flygvapnet, med en högre grad av gemensamma kommandostrukturer. Denna ökade interoperabiliteten behövs även inom övriga delar av försvaret, och genomförs med fördel i nära samarbete med Nato. Ju mer synkroniserad försvarsförmågan blir, desto mer logiskt blir det dessutom att utforska möjligheter för gemensam upphandling av försvarsutrustning, materiell och kapacitet för att effektivisera det militära samarbetet, både ur ett kostnadseffektivt och strategiskt perspektiv. 

For at opnå dette foreslår vi at NORDEFCO skal udvide deres fokusområder, til også at inkludere Nordens grænser mod Rusland i Arktis. Dette skal være gennem koordinerede militære övningar og sikkerhedsindsatser i regionen. Dette fokus vil sikre en ensartet og stærk sikkerhedstilstedeværelse. 

Myndigheters hemsidor, banker och sjukvårdsjournaler drabbas ständigt av avbrott på grund av ryska påverkanskampanjer. Norden behöver därför etablera en plattform för informationsdelning, med delade kommunikationskanaler och utökat underrättelseutbyte för att förhindra hybridkrigföring. 

Därför yrkar vi på: 

• att ytterligare stärka samarbetet i försvaret inom Norden, exempelvis genom gemensamma utbildningar, övningar och kommandostrukturer, inom ramen för Natosamarbetet 

• At NORDEFCO udvider deres fokusområder, til også at inkludere Nordens grænser mod Rusland i Arktis 

• att etablera nordiska plattformar för informationsdelning för att öka cybersäkerheten 

Kvinders situation i Afghanistan er uacceptabel og er blevet værre siden Taleban kom til magten i august 2021. De nægtes selvbestemmelse, uddannelse og retten til et selvstændigt liv. 

Det er nødvendigt, at det internationale samfund fortsat fordømmer Talebans krænkelser af kvinders rettigheder og støtter de kvinder, der ikke har adgang til de grundlæggende menneskerettigheder, de fortjener. Det er vigtigt at fremhæve værdier som kvindefrigørelse og social retfærdighed i internationalt samarbejde og bekæmpe den udvikling, hvor kvinders rettigheder systematisk krænkes på grund af militær og religiøs fanatisme. 

UNR opfordrer derfor, at de nordiske lande: 

• Fordømmer Talebans angreb på kvinders rettigheder og arbejder målrettet på at forbedre vilkårene for dem, der nægtes grundlæggende menneskerettigheder. 

• Øger den humanitære bistand til afghanske kvinder og børn, med fokus på uddannelse, sundhedsydelser og psykologisk støtte til voldsofre. 

• Udvider asylmulighederne for afghanske kvinder og deres familier og yder sikkerhed og støtte til dem, der flygter fra forfølgelse. 

UNR mener, at valgretsalderen, og alderen for når du kan stille til valg,bør være baseret på den 1. januar i det år, hvor en vælger når den rette alder for at stemme eller stille til valg, i stedet for fødselsdagen. I dag er situationen sådan, at personer, der har modtaget den samme uddannelse og har deltaget i samme sociale aktiviteter siden fødslen, bliver forskelsbehandlet på grund af deres fødselsdato og derfor ikke kan deltage i demokratiske valg på samme måde som deres jævnaldrende, der var heldige nok til at blive født tidligere på året. At lade årgange gå og stille til valg sammen kunne bidrage til øget valgdeltagelse. 

UNR opfordrer derfor de nordiske lande til: 

• At ændre lovgivningen om valgretsalder og kandidatsalder, så den er baseret på den 1. januar i det år, hvor vælgeren når valgretsalderen, i stedet for fødselsdatoen. 

Ungdomar är lika kompetenta och ansvariga som andra åldersgrupper i samhället. 

Ungdomar under 18 år är också ansvariga och vill påverka samhället som fullvärdiga medborgare. De nordiska länderna kan se till att ungdomar känner sig representerade i det politiska systemet och känner att de kan påverka samhällsutvecklingen genom att ge fler unga möjlighet att påverka det politiska systemet. 

Därför vill vi att Nordiska ungdomsrådet (UNR) ska arbeta för: 

• Att unga människor ska kunna påverka demokratiska system på alla nivåer: 

• Att öka antalet skolval för att säkerställa att unga bekantar sig med val och därmed det demokratiska systemets funktion. 

• Att alla unga ska ha den nödvändiga kunskapen, stödet och möjligheterna för att engagera sig i ungdomsorganisationer. 

Flere af de suveræne stater der er en del af det nordiske samarbejde har i fortiden været dele af andre suveræne stater og har dermed ikke haft deres selvstændighed og selvbestemmelse. Disse lande, er blevet suveræne og selvstændige på forskellige tidspunkter og med varierende grad af hjælp og støtte, fra de lande som de har løsrevet sig fra. Det er helt klart, at jo mindre lande modarbejder deres rigsdeles ønsker om selvbestemmelse og selvstændighed, jo mindre tid går der, til disse kan få et godt og ligeværdigt samarbejde, der er til gensidig fordel. 

Norden har i dag flere selvstyrende områder, som i varierende grad, har ønsker om på et eller andet tidspunkt i fremtiden, at blive selvstændige. I Norden skal demokrati og demokratiske processer råde, derfor er det vigtigt, at spørgsmål om selvstændighed ligger hos folkene i landene, til beslutningstagelse. 

Når man i et land er få mennesker, er det vigtigt at have et godt og gensidigt forhold til sine nabolande. Derfor skal medlemslande i det nordiske samarbejde, bevare og udvide muligheder for studie, arbejde og ophold i hinandens lande, såvel som at man samarbejder om at regionen bliver den tryggeste i Verden at bo i. 

• Nordisk råd forpligter sig til uden forsinkelse at optage nye suveræne stater i regionen, i Helsingforsaftalen, hvis disse ikke er dele af aftalen på forhånd 

• De nordiske lande bestræber sig efter at anerkende nye suveræne stater i Norden, direkte efter deres proklamation til verdenssamfundet 

• Nordisk råd forpligter sig til at bevare og udvide muligheden for studie, arbejde og ophold i hele regionen, også for statsborgere af mulige nye suveræne stater i regionen 

Det nordiske samarbejdet har været drevet af konsensus og viljen til at samarbejde. Samarbejdet har ledt til mange gode resultater og aftaler, som har inspireret verden. 

Princippet om konsensus kan dog forhindre for det nordiske samarbejde, da enkelte landes særinteresser kan blokere fornuftige tiltag i det nordiske samarbejde, der kan lede regionen til at blive verdens mest integrerede og bæredygtige region. 

Ved en udvidelse af Helsingforsaftalen, hvor Færøerne, Grønland og Åland inviterer med ind som selvstændige og ligestillede medlemmer af Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd vil denne potentielle problematik kun blive større og derfor mener UNR at det er retmæssigt, at gå væk fra konsensusprincippet. 

UNR opfordrer Nordiske Minister Råd til at: 

• Nordisk Minister Råd skal gå væk fra princippet om konsensus for nordiske aftaler 

• Hvert land kan legge ned veto i saker hvor vedtaket direkte angår landet 

Norden har været frontløber gennem historien og været inspiration for andre internationale samarbejder. De nordiske værdier som tillid, respekt og lighed mellem lande, politiske overbevisninger og befolkningsgrupper har været kendetegnet for de nordiske aftaler. 

Med Nordisk Råds vision om at Norden skal blive verdens mest integrerede og bæredygtige region i 2030, og i tid med internationale og globale trusler, er der brug for at samarbejde yderligere og få alle stemmer hørt i det nordiske samarbejde. 

Derfor mener Ungdommens Nordiske Råd, at Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd bør revidere Helsingforsaftalen ved at indskrive afsnit om nye nordiske samarbejder indenfor forsvar, klima, biodiversitet, ungeinddragelse og nævne Ungdommens Nordiske Råd. 

UNR opfordrer Nordisk Råd og Nordiske Minister Råd til at: 

• Indskrive afsnit om forsvar, klima, biodiversitet, ungeinddragelse og nævne Ungdommens Nordiske Råd i Helsingforsaftalen. 

Med tanke på at Grønland og Færøerne er placeret unikt mellem de to stormagter i Norden, USA og Rusland, samt at Grønland og Færøerne har egne kulturelle, sociale og økonomiske forhold samt deres historiske bånd til de øvrige nordiske lande, fremlægges hermed en resolution om, at Grønland & Færøerne skal blive selvstændige medlemmer af Nordisk Råd for at fremme Nordisk Råds potentielle til at vise verden værdien af demokrati, solidaritet og sammenhold. 

Grønland især risiker fremmedgørelse fra de andre Nordiske lande og kan skubbes mod Rusland og Kina, som allerede viser stor interesse i de arktiske regioner. Grønland ekskluderes allerede nu af de skandinaviske lande, og skubbes Grønland hen mod Kina og Rusland risikerer Skandinavien at have to fronter, vest og øst,  

Det er i sandhed uvisse tider i Norden, men også flere steder rundt i verden, Norden er nødt til at arbejde for solidaritet og sammenhold, og står i front for at arbejde hen mod fred og lighed samt demokrati i hele verden. 

• Nordisk Råd skal indenfor den nærmeste fremtid indlemme Grønland og Færøerne, som selvstændige medlemmer af Nordisk Råd 

• derved også øger antallet af Præsidie medlemmer til 13 for at inkludere Grønland og Færøerne med hvert selvstændigt medlem. 

• Ministerrådet skal forpligte sig til at invitere Grønland og Færøerne til deres råd. 

• Såfremt Åland ønsker at være med, forpligter Nordisk for at indlemme Åland i tilsvarende proces. 

Det är viktigt att ungdomar deltar i beslutsfattandet för att få sin röst hörd och sina behov beaktade i samhället och i beslutsfattandet. Alla nordiska länder har något ungdomsråd eller organ för ungdomsmedverkan, hur de fungerar varierar dock mycket mellan olika länder och regioner. När vi ser till den större bilden kan vi konstatera att de ungas röst kommer väl fram i det gemensamma beslutsfattandet i Nordiska rådet som omfattar hela Norden. På nationell och lokal nivå är de ungas delaktighet och de ungas röst dock inte lika stark på alla håll i Norden. 

I en del nordiska länder finns det redan nationella råd, till exempel i Finland gruppen De ungas Agenda 2030, men det är viktigt att befästa motsvarande organs verksamhet i hela Norden. Så kan vi säkerställa att de ungas röst hörs och att de har möjlighet att påverka sin framtid. 

UNR föreslår att 

• de nordiska länderna tar fram ett gemensamt koncept för att stärka ungas delaktighet på nationell nivå i varje land eller självstyrelseområde,  

• konceptet ska omfatta en allmän skyldighet att beakta ungdomsperspektivet i alla betydande lagstiftningsprojekt och en skyldighet att tillhandahålla nationella råd riktade till unga där ungdomar kan påverka beslutsfattandet,  

• ungdomar, som ett led i delaktighetskonceptet, också ges yttranderätt, rätt att närvara och motionsrätt i beslutsfattande organ. 

Sedan den brutala terrorattacken som Hamas begick mot oskyldiga israeliska medborgare den 7 oktober, har den israelisk-palestinska konflikten blivit svårare än någonsin. Dessa terrorattacker är de största attackerna mot judar sedan andra världskrigets slut. Naturligtvis väcker det rädsla och ilska bland judar från hela världen, och vi bör visa stöd till offren. Samtidigt hör vi dagligen rapporter om anklagelser om krigsförbrytelser från den israeliska försvarsstyrkan (IDF), om attacker från IDF mot civila i Gazaremsan; oskyldiga människor där de flesta av de döda är barn. Det är därför naturligt och legitimt att människor som har känslor för Palestina, och till och med har personliga eller familjerelaterade kopplingar där, tillåts visa solidaritet med den palestinska nationen och offren i Gaza, och protestera mot detta krig. Att stödja Palestina betyder inte att motsätta sig Israel. Den palestinska flaggan är inte mer en symbol för hat än den israeliska flaggan. 

Många västerländska nationer har förklarat sitt stöd för Israel, några av dem har till och med förklarat att deras stöd är ovillkorligt. Men som ett resultat av detta krig har yttrandefriheten i väst kommit under attack. I exempelvis Frankrike och Tyskland har den palestinska flaggan definierats som en symbol för hat och förbjudits offentligt. Vi i Norden behöver därför se till att denna attack mot yttrandefriheten inte når oss här i Norden. 

Frågorna om Israel och Palestina är komplexa, känsliga och hatiska, och vi måste vara försiktiga med hur vi pratar om frågan, för att inte föda upp islamofobi eller antisemitiska känslor. Men ingen nation står över internationell rätt, och det är vår uppgift som fria demokratiska nationer att se till att alla krigsförbrytelser fördöms, särskilt om de begås av våra allierade. 

Om vi slutar tro att det är möjligt att kämpa för båda sidor, är allt hopp förlorat om att fred ska uppnås. 

Ungdomens Nordiska Råd konkluderar: 

• Att Nordiska rådet upprepar sitt stöd för en tvåstatslösning i frågorna om Israel och Palestina. 
• Att Nordiska rådet värnar om människors yttrande- och yttrandefrihet, rätten att protestera och visa solidaritet. 
• Att den palestinska flaggan eller den palestinska keffiyeh-huvudduken inte kommer att definieras som hatsymboler. 
• Att de nordiska länderna värnar om mänskliga rättigheter och internationell rätt och inte tvekar att villkorslöst fördöma alla krigsförbrytelser från vilken sida de än inträffar och förespråkar att de ansvariga lagförs. 
• De Nordiska länderna ska arbeta för vapenvila och begränsa civila offer. 

Länderna i Norden delar många likheter, inklusive sociala välfärdssystem, demokratisk samhällsstyrning och åtaganden om hållbarhet. Samtidigt har vi liknande svagheter inom våra samhällen, särskilt i relation till kriser. Kravet på att vara förberedd på potentiella kriser växer varje dag, drivet av effekterna av klimatförändringar och de förhöjda säkerhetsriskerna i vårt närområde. En ökad frekvens och allvarlighetsgrad gällande naturkatastrofer, exempelvis extremväder, utgör ett betydande hot mot tillgången till väsentliga resurser. Dessa händelser medför en hög risk för allvarliga störningar av våra leveranskedjor, vilket leder till brist på viktiga resurser som mat, bränsle och värme. Dessutom står Norden inför en ökad risk för konflikter. Förekomsten av beväpnade konflikter och politisk instabilitet i grannregioner hotar direkt stabiliteten och säkerheten i de nordiska länderna. I händelse av ett krig som påverkar våra nationer måste vi vara fullt beredda att reagera effektivt och skydda våra intressen. Vi måste erkänna dessa gemensamma risker och sårbarheter. När alla dessa hot finns över oss är det avgörande att vi investerar i omfattande beredskapsplaner och strategier för nödsituationer. Detta inkluderar att förbättra vår förmåga till att hantera katastrofer, stärka vår infrastrukturs motståndskraft och främja regionalt samarbete för att mildra de potentiella effekterna av dessa hot. Genom att proaktivt ta itu med dessa utmaningar kan vi tillsammans säkerställa säkerhet, trygghet och välfärd i våra samhällen och upprätthålla de värderingar som definierar Norden. 

Därför uppmanar UNR det nordiska rådet: 

• Att arbeta för att utöka samhällets lager av förnödenheter, såsom livsmedel, bränsle och hemuppvärmningsresurser. 
• Att arbeta för att säkra och utöka våra backupsystem för kritisk infrastruktur, inklusive transport, kommunikation, el, vatten, värme och bränsle. 
• Att stärka och förbättra samarbetet mellan de nordiska länderna för effektiv krishantering. 
• Att investera i robusta och hållbara infrastruktursystem för att säkerställa kontinuitet under kriser. 
• Att stärka utbildning och medvetenhet om katastrofberedskap för att öka samhällets motståndskraft. 
• Att öka resurserna för räddningstjänster för att möjliggöra snabba och effektiva insatser i kritiska situationer. Att främja samarbete med internationella intressenter för att förbättra den regionala säkerheten och det regionala samarbetet. 

Samtliga nordiska länder är nu medlemmar eller kandidatländer till NATO. NATO är en försvarsallians där flera av världens kärnvapennationer ingår. Kärnvapen är de värsta massförstörelsevapen som mänskligheten har lyckats producera och utsprid-ningen av dem måste begränsas. Detta i enlighet med det icke-spridningsavtal som samtliga nordiska länder förbundit sig till. De nordiska länderna har länge varit en stark röst för nedrustning av kärnvapen och för en kärnvapenfri värld, det ska vi fort-sätta vara. Ett steg på vägen är att utlysa Norden som en kärnvapenfrizon, något som redan gjorts i delar av Latinamerika med framgång. När omvärlden börjar bli allt mer osäker är risken för upprustning stor, här ska Norden vara en motpol. Ska Nor-den med trovärdighet fortsätta kämpa för nedrustning kan vi inte tillåta kärnvapen i Norden. Därför bör ungdomens nordiska råd sträva efter att de Nordiska länderna tydligt ska uttala att inga kärnvapen tillåts på nordisk mark. 

UNR uppmanar Nordiska rådet och nordiska ministerrådet: 

• Att verka för att inga kärnvapen ska få finnas på nordiskt territorium. 
• Att verka för att Norden utlyses som en kärnvapenfri zon. 

Det nordiska försvarssamarbetet bör stärkas genom att öka det ömsesidiga nordiska bygget av territoriell säkerhet. Genom regelbundna övningar och samverkan kan vi skapa ett betydande och progressivt försvarselement inom nordiskt territorium. Vi ska satsa på att samordna verksamheten mellan de nordiska länderna och Nato-allierade. Genom gemensamt försvarssamarbete når vi en starkare territoriell säkerhet med större beredskap i Norden och Östersjöområdet. 

Som ett led i uppbyggnaden av försvarssamarbetet bör det också övervägas om Ålands demilitarisering kunde upphävas och området utnyttjas för Östersjöns säkerhet. I och med de nordiska ländernas medlemskap i Nato är det också eftersträvansvärt att ett sådant kompetenscentrum underställt försvarsalliansen inrättas på nordiskt territorium som kunde utnyttja nordisk expertis och know how i fråga om försvarsstrukturen i regionen. Som ett resultat av ett gemensamt försvarssamarbete förbättras de nordiska ländernas territoriella säkerhet, men också välståndet, investeringarna och sysselsättningen. 

Målet med försvarssamarbetet är inte att öka spänningarna, utan framför allt att bredda säkerheten och det nordiska samarbetet genom att utnyttja gemensamma kompetenser och gemensamt lärande i samarbetsbygget. 

Därför ska UNR kräva 

• Regelbundna övningar och samverkan inom nordiskt territorium. 
• Diskussion om upphävande av Ålands demilitarisering. 
• Upprättande av ett nordiskt kompetenscentrum underställt försvarsalliansen. 
• Ungdomens nordiska råd anser att värnpliktiga och rekryter bör kunna förlägga hela eller delar av sin tjänstgöring i ett annat nordiskt land. 

I Norden hersker en gennemgribende tradition for at værne om og stå op for ytringsfriheden, der muliggør den demokratiske samtale, som danner hele grundlaget for vores samfundskonstruktion. Gennem ytringsfriheden kan meninger brydes, og mennesker med forskellige holdninger mødes, hvilket skyldes at der i Norden eksisterer et højt niveau af social tillid, der sikrer sammenhængen på tværs af de forskellige lande. I den nuværende geopolitiske situation præget af krig i Europa, ønsker om censurering og et tilbagetog af grundlæggende demokratiske værdier såsom ytrings- og pressefriheden, bør Norden fremstå som en foregangregion. I lyset af de seneste episoder, hvor nogle af verdens lande har vendt sig yderligere mod Norden, mener NUU at Ungdommens Nordiske Råd bør anerkende vigtigheden af ytringsfriheden. 

De udfordringer, som Norden står overfor, må aldrig ligge ytringsfriheden til last. Ytringsfriheden er en fundamental del af det Nordiske samfund, og har spillet en afgørende rolle for udformningen af det samfund vi lever i, og de værdier vi lever efter. 

For at kunne sikre, at ytringsfriheden fortsat skal være en grundlæggende del af vores samfund, mener UNR: 

• At Ungdommens Nordiske Råd offentligt anerkender ytringsfrihedens vigtighed. 
• At Ungdommens Nordiske Råd opfordrer Nordisk Råd til at påbegynde initiativer, der skal sikre ytringsfrihedens eksistens. 
• At ytringsfriheden er en ukrænkelig del af den nordiske identitet. 
• At de nordiske lande bør fjerne lovgivning vedrørende hadtale, medmindre der er tale om ytringer, der direkte opfordrer til voldelige handlinger  

När det gäller exempelvis historia, språk, kultur och politik finns det mycket som förenar de nordiska länderna. I samband med att Helsingforsavtalet nu är under uppdatering är det ett utmärkt tillfälle att fördjupa samarbetet. Nordiska ministerrådet har antagit som vision för 2030 att Norden ska vara världens mest integrerade region. Här görs mycket gott inom samarbetet, men för att vi ska kunna nå dit behöver integrationen fördjupas och nya former för det nordiska samarbetet upprättas. NUU menar att införandet av en nordisk union kan i detta hänseende ses som ett led i att få fler att omfamna en nordisk identitet. 

De utmaningar som världen står inför – klimatförändringar, ett ansträngt säkerhetsläge med Ryssland och Kina som destabiliserande faktorer, en teknisk utveckling som medför stora möjligheter men också risker – är omfattande och kräver samarbete. De nordiska länderna är förhållandevis små inom såväl världssamfundet som det europeiska samarbetet. För att kunna få gehör för våra perspektiv behöver vi tala med gemensam stämma. Det finns goda förutsättningar för detta; få regioner i världen består av grannländer som har så mycket gemensamt som Norden. 

Därför anser vi: 

• Att UNR uttalar att en nordisk union är eftersträvansvärd. 
• Att UNR:s representant i arbetsgruppen för att uppdatera Helsingforsavtalet verkar för att det nordiska samarbetet fördjupas. 
• Att UNR anser att en nordisk union stärker vår röst i det europeiska samarbetet och Nato. 
• Att UNR anser att en nordisk union skulle gynna Nordens ställning i världen. 

Säkerhetsläget i Arktis och Europa är i förändring och betydelsen av försvarssamarbete i Norden har ökat. Det rådande samarbetet NORDEFCO syftar till att utveckla och förstärka försvarssamarbetet men är inte tillräckligt integrerat i ländernas försvarspolitik och värnpliktstjänst. 

Nordisk ungkonservativ union föreslår att de nordiska försvarsstyrkorna borde fördjupa sina samarbeten, samordna materialanskaffningen och integrera kommunikationssystemen i en större omfattning än vad Nato-standarden kräver. Vidare behöver samarbete redan äga rum bland rekryter och värnpliktiga i de nordiska länderna. 

Med anledning härav anser vi att rekryter och värnpliktiga borde erbjudas möjligheten att utföra delar eller hela sin tjänstgöring i ett annat nordiskt land. På så sätt fogas försvarsmakterna samman även på ett socialt plan. Detta ämnar stärka det nordiska försvarssamarbetet och den allmänna viljan att försvara hela Norden. Gemensamma övningar ger också enskilda soldater personliga erfarenheter av nordiskt samarbete och stärker deras nordiska identitet. 

UNR ska arbeta för att: 

• Ungdomens nordiska råd uttalar att det nordiska försvarssamarbetet fördjupas ytterligare. 
• Ungdomens nordiska råd menar att integrationen mellan de nordiska försvarssystemen integreras i högre grad än vad Nato-standarden kräver. 
• Ungdomens nordiska råd anser att värnpliktiga och rekryter bör kunna förlägga eller delar av sin tjänstgöring i ett annat nordiskt land. 

De nordiske lande bør udvise solidaritet med Ukrainernes kamp og forlænge Ukrainernes opholdsstilladelse. Siden Rusland invaderede Ukraine den 24. februar 2022 har cirka 8 millioner ukrainere flygtet fra Ukraine. Pr september 2023 kan Ukrainerne rejse frit til 110 lande uden at have visum, heriblandt alle de nordiske lande. 

Krigen mellem Ukraine og Rusland ser umiddelbart ikke ud til at ende bør de nordiske lande forlænge Ukrainernes mulighed for midlertidig opholdstilladelse til 2026. En forlængelse af de flygtede Ukraineres opholdstilladelse vil give dem tid og ressourcer til at planlægge sin hjemvenden, så de kan tage hjem og genopbygge deres land, når krigen forhåbenlig er slut. 

UNR foreslår derfor de nordiske lande at: 

• Udvis solidaritet med de Ukrainske flygtninge og forlæng deres opholdstilladelse i de nordiske lande. 
• De nordiske lande skal gå forrest i støtten til Ukraine. 
• Mindske juridisk pres på Ukrainske flygtninge. 

I en digital tidsalder, hvor cybertrusler udgør en betydelig risiko, er det afgørende, at de nordiske lande går sammen om at opbygge et tættere samarbejde for at beskytte sig mod cyberangreb. 

Et tæt samarbejde mellem de nordiske lande vil styrke vores samlede forsvarskapacitet mod hybrid-krigsførelse. Ved at dele viden, ressourcer og erfaringer kan vi stå bedre rustet til at beskytte kritisk infrastruktur, virksomheder og borgere. 

Der skal opbygges en fælles platform for udveksling af information om nye og avancerede trusler. Dette vil give os mulighed for at reagere hurtigere, mere målrettet og samtidigt kan vi forebygge og forhindre fremtidige angreb. 

De nordiske landes samlede styrke og ekspertise på cybersikkerhedsområdet vil give os en stærk international indflydelse. Ved at stå sammen kan vi være drivkraften bag udviklingen af globale standarder. 

De nordiske lande skal erkende vigtigheden af et tættere samarbejde om cybersikkerhed. Ved at forene vores kræfter og ressourcer kan vi styrke vores forsvar, forbedre vores evne til at modstå cyberangreb og positionere os som et foregangseksempel for international cybersikkerhed. Lad os gå forrest i kampen mod cybertrusler og beskytte vores nordiske samfund og værdier i den digitale verden. 

UNR forslår derfor: 

• At der oprettes et ’Nordisk Center for Cybersikkerhed’ mod hybrid-krigsførelse. 
• At man deler erfaringer og trusler på tværs af de nordiske lande. 
• At uddannelse indenfor cyberforsvar samles på tværs af de nordiske lande. 

Den nordisk-ukrainske ungdomslejr på Utøya i sommeren 2023 viser, at det nordiske samarbejde kan gøre en konkret forskel i genopbygningen af Ukraine. Der er et stort behov for, at genopbygningen af de besatte områder og organisationsopbygningen i Ukraine sker med øje for nordiske principper om demokratisk meddeltagelse, meritokratiske fremgangsmåder, uden korruption og så effektivt som muligt. Det er en indsats det nordiske samarbejde kan og bør levere. 

UNR opfordrer Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd til at: 

• Afsøge mulighederne for at skabe et udvekslings- og træningsprogram inden for relevante nordiske institutioner for ukrainske ungdomsledere fra forskellige dele af det ukrainske samfund. 
• Undersøge mulighederne for at skabe et særligt Nordplus program, der kan facilitere udvekslingsprogrammer mellem de nordiske og baltiske lande, samt Ukraine. 
• Beslutte at der hvert andet år i samarbejde med Ungdommens Nordiske Råd skal arrangeres en nordisk sommerlejr for ungdomsledere fra Norden. 

Det nordiske samarbejde er kendetegnet ved lighed og respekt mellem befolkningsgrupper, nationer og politiske overbevisninger. Tillid er, hvad der binder den nordiske region sammen og Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd har været bannerførere for mange internationale bevægelser. I 1960’erne var det nordiske forslag om Nordek frontløber for det europæiske marked og i 1990’erne bød vi de baltiske lande velkommen i Vesten ved en udvidelse af Helsingforsaftalen. 

Ungdommens Nordiske Råd mener, at det er på tide, at vi med en mulig kommende revision af Helsingforsaftalen igen tager lederskab i Nordisk Råd og byder Grønland, Færøerne og Åland velkommen som selvstændige medlemmer af Nordisk Råd og samtidig benytter lejligheden til at styrke den nordiske integration ved at gå væk fra princippet om konsensus, således at enkelte staters særinteresser ikke kan blokere for fornuftige tiltag i det nordiske samarbejde, der kan lede regionen til at blive verdens mest integrerede region. 

UNR opfordrer Nordisk Råd og de nordiske regeringer til at: 

• Inkludere Grønland, Færøerne og Åland som selvstændige medlemmer i Helsingforsaftalen og dermed som selvstændige delegationer til Nordisk Råd. 
• Gå væk fra princippet om konsensus for nordiske aftaler og indskrive dette i en revideret udgave af Helsingforsaftalen. 

• Indskrive Ungdommens Nordiske Råd i Helsingforsaftalen. 

I lyset af den seneste tid, hvor Rusland på barbarisk vis har invaderet Ukraine og skabt krig på europæisk grund, er det på høje tid, at Norden styrker sit forsvar og internationale samarbejde og besvarer invasionen med nordisk handling og samling. Vi ér nærområdet til Putin og frontlinjestater i NATO i en verden, hvor vi igen er nødt til at sætte alle sejl ind på at sikre vores staters og befolkningers sikkerhed. Vi kan få store forsvarspolitiske gevinster ved et øget samarbejde i Norden og gennem en styrkelse af vores forsvarsorganisation NORDEFCO.

UNR opfordrer de nordiske lande og Nordisk Råd til at:

• Opfylde vores NATO-forpligtelser og bruge mindst 2% af vores BNP på forsvaret
• Udvide antallet af pladser i Forsvaret og længden af værnepligtsuddannelsen samt give værnepligtige mulighed for at aftjene helt eller delvist i et andet nordisk land
• Styrke NORDEFCOS kompetenceområde og finansiering
• Undersøge mulighederne for at integrere de nordiske forsvarssystemer i højere grad end hvad NATO-standarden kræver og muligheden for fællesnordiske tiltag såsom materialeindkøb, radardeling, fællesøvelser og strategisk placering af materiel og tropper i Norden og Arktis
• Fortsat at støtte Ukraine og fortsætte med at indføre sanktioner mod Rusland når de krænker folkeretten eller menneskerettighederne
• Arbejde for at Norden så hurtigt som muligt bliver uafhængige af russiske fossile brændsler

Helsingforsavtalet undertecknades för 60 år sedan och det har inte ändrats sedan 1995. Under de senaste 25 åren har det skett många förändringar i Norden och i världen, vilket också påverkat grunden för det nordiska samarbetet. Några stora förändringar har varit t.ex. den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen, det ökade antalet flyktingar och klimatkrisen. Dessa förändringar har haft stor påverkan och kommer att ha fortsatt påverkan på de nordiska länderna och samarbetet mellan dem.

Helsingforsavtalet nämner inte till exempel samarbete kring klimatåtgärder utöver miljövården. De senaste åren har olika kriser börjat blivit vardag och inför framtiden bör krisberedskap vara en del av samarbetsbasen. När Helsingforsavtalet undertecknades var det inte möjligt att inkludera utrikesoch säkerhetsfrågor i samarbetets kärndelar, men situationen är nu en helt annan. Nuvarande samarbetet inkluderar även ärenden som inte är en del av Helsingforsavtalet, därför vore det naturligt att göra tillägg i avtalet. De kärnområden för samarbete som nämns i Helsingforsavtalet är fortfarande relevanta, men det kan vara svårt att bedöma hur bra de har uppnåtts. Därför är också utvärdering av förverkligandet av avtalets mål viktigt.

UNR vill att:

• Helsingforsavtalet uppdateras att för att motsvara det nuvarande samarbetet och stärka det
• Punkter om klimat och biodiversitet samt utrikespolitik, krisberedskap och säkerhet läggs till i Helsingforsavtalet
• Utvärdering av förverkligandet av avtalets mål är en del av uppdateringsprocessen

Alltsedan 1952 har det varit möjligt att resa mellan de nordiska länderna utan att behöva uppvisa pass eller annan resehandling. Först flera decennier senare infördes en liknande passfrihet inom ramen för Schengensamarbetet, som har kommit att omfatta merparten av Europas länder. Den långa historien av fri rörlighet inom Norden har främjat samarbetet länderna emellan och har skapat goda förutsättningar för alltifrån arbetsmarknaden till turismen.

I exceptionella lägen kan det av säkerhetsskäl vara befogat att införa säkerhetskontroller. På senare år har emellertid såväl den nordiska passunionen som Schengensamarbetet fått utstå stora påfrestningar — först i samband med den stora migrationsvågen 2015 och nu senast under coronapandemin. I vilken omfattning länderna i samarbetet får tillämpa ”tillfälliga inre säkerhetskontroller” regleras i den så kallade Schengenkodexen. Där framgår att kontrollerna kan förlängas till maximalt två års löptid. Detta till trots har Sverige, Norge och Danmark under sex års tid, i varierande omfattning, tillämpat dylika kontroller.

Den nordiska passunionen är en bärande pelare i det nordiska samarbetet. När nu pandemin klingar av är det av yttersta vikt att den fria rörligheten inom Norden värnas.

UNR anser att:

• den nordiska passunionen ska värnas.
• rörelsefriheten inom Norden bara får inskränkas i exceptionella lägen när ingen annan åtgärd är tillräcklig.

Norden og verden er trådt ind i det 21. århundrede og det skal afspejle sig i den nordiske udenrigspolitik. Stater er ikke længere de eneste aktører på verdensscenen og for stadig at have en rolle at spille må Norden gøre strategisk brug af sine midler til at fremme nordiske grønne løsninger og sikre sine interesser over for verdens største virksomheder.

Et stærkere nordisk samarbejde

Vi er nødt til at prioritere vores udenrigspolitiske midler skarpt, så vi har mulighed for at sætte en målrettet indsats ind der, hvor det gælder. Derfor skal vi have et øget fællesnordisk repræsentantskab. Vi bør udnytte vores nordiske værdifællesskab til at sikre stærke nordiske repræsentationer i stater vi i dag har svært ved at dække. På den måde opnår vi en markant fællesnordisk interessevaretagelse og frigiver midler vi kan bruge, på at flytte det nordiske diplomati ind i det nye årtusind.

Et nyt digitalt diplomati

I dag ser vi, at tech-giganterne Facebook, Amazon, Apple og Google har opnået en størrelse uden historisk sidestykke. I Norden kan det diskuteres, hvorvidt flere af deres løsninger i dag reelt kan sammenlignes med kritisk infrastruktur. Vi ser for eksempel, at store dele af civilsamfundet er organiseret på Facebook eller rykket online. De nordiske lande viste vejen frem med verdens første tech-ambassadør, men vi er nødt til at styrke denne indsats til at sikre en stærk nordisk repræsentation og interessevaretagelse i verdens innovative hotspots i en verden der i stigende grad bliver domineret af kommercielle hensyn.

Norden bør fokusere på grønt diplomati

Nordisk diplomati bør målrettes til at fremme nordiske grønne løsninger til at løse klimakrisen og udnytte vores position som foregangslande og sikre nordiske virksomheders rolle i denne. Ligesom vi har tech-ambassadører skal Norden også have flere klimaambassadører, hvis primære rolle er at sikre nordiske grønne arbejdspladser og eksport af vores løsninger til hele verden. Vi skal ikke blot gå forrest som foregangslande, men aktivt udnytte vores ekspertise til at fremtidssikre nordiske arbejdspladser og aktivt skubbe på for socialt retfærdig grøn forandring i verden.

Udenrigs- og udviklingspolitik med ligestilling i fokus

Norden bør føre en udenrigs- og udviklingspolitik, som fremmer ligestilling i hele verden. Det betyder at særligt kvinder og LGBTQ+-personers rettigheder og muligheder bliver et fokusområde på alle niveauer i de nordiske udenrigs- og udviklingsministerier, hvor der tages udgangspunkt i de tre R’er: Rettigheder, repræsentation og ressourcer.

UNR kræver:

• Større diplomatisk samarbejde på tværs af de nordiske lande med bredere undersøgelse af mulighederne for nordisk fællesrepræsentation
• At mulighederne for fællesnordisk repræsentation og interessevaretagelse ved verdens hotspots for grøn og digital udvikling undersøges nærmere ved tech- og klimaambassadører
• At der fra nordisk side føres en udenrigs- og udviklingspolitik, hvor projekter i højere grad fremmer LGBTQ+-personer og kvinders rettigheder.

De nordiske lande er gået ind i kampen for at sports-bh ’er og bikinibukser, ikke skal være uniformen for vores beachvolley og beach-håndboldspillere. Nu er det på tide, at de også tager kampen op, imod den rådne kultur der er flere steder i sportsverdenen. For kan de nordiske lande virkelig deltage i en sportsbegivenhed, der er så plaget af korruption og menneskerettighedskrænkelser som VM i Qatar? Det eneste rigtige svar er nej.

Når fodbold-VM i Qatar fløjtes i gang 21. november 2022, vil forberedelserne – ifølge flere kilder – have kostet flere end 6.500 menneskeliv. Hvis tilskuerne til VM i Qatar skulle holde ét minuts stilhed for hver arbejder, der var omkommet under forberedelserne, skulle de første 44 kampe derfor spilles på et tavst stadion.

Hundredtusindvis af fattige migrantarbejdere fra lande som Indien, Nepal og Bangladesh er kommet til Qatar for at arbejde på byggepladserne forud for VM i 2022 ifølge ITUC (Internationale Trade Union Confederation, red.), den internationale sammenslutning af fagforeninger.

I håbet om at få et fast, lønnet arbejde betaler mange gæstearbejdere tusindvis af dollars for overhovedet at kunne komme ind i Qatar. Det betyder, at mange starter deres ophold i ørkenstaten med en enorm gæld, de først skal betale af, før de kan begynde at tjene penge. Derfor er de reelt fanget. Flere migrantarbejdere har oplevet at få inddraget deres pas og tilbageholdt løn, så det har været umuligt for dem at forlade landet. En praksis, der efter vores bedste overbevisning er rendyrket slaveri.

Dertil skal man lægge tvunget arbejde i 40-50 graders varme fra tidligt om morgenen til sent om aftenen, en ussel mindsteløn på 200 dollars om måneden og uhumske sanitære forhold, der har været særligt problematiske under coronakrisen. Forhold, som mange ikke overlever.

Det er absurd, at FIFA og det internationale samfund blot ser til, mens Qatar – verdens suverænt rigeste land pr. indbygger – udsætter fattige gæstearbejdere for tvangsarbejde og dødelige arbejdsforhold. Qatar har lovet bod og bedring, men indtil videre har der ikke været andet end løgn, svindel og bedrag. Det kan de nordiske lande og EU simpelthen ikke stå model til. Når historien om VM i Qatar skal skrives, skal vi som nationer kunne se os selv i øjnene. Det kan vi ikke, hvis vi deltager i en fodboldfest, der foregår i skyggen af tusindvis af tabte menneskeliv og endnu flere ødelagte skæbner.

Fodboldforbundene har ad flere omgange besøgt Qatar og kritiseret de åbenlyse brud på menneskerettighederne i samarbejde med fagforeninger og Amnesty International. Det er sådan set godt. Men strategien med at føre ’kritisk dialog’ har en grænse, der for længst er overskredet. En tyrannisk diktator som emiren af Qatar lytter ikke til kritisk dialog. Det eneste, han har respekt for, er fordømmelse og masseboykot af slutrunden. Det er på tide at tage langt hårdere midler i brug.

UNR opfordrer til:

• At de nordiske lande boykotter VM i Qatar og alle fremtidige sportsevents med overtrædelser af menneskerettigheder i forbindelse med afholdelse af eventet.
• At de nordiske lande offentligt kritiserer menneskerettighedskrænkelser og slavearbejde i forbindelse med VM i Qatar 2022.
• At de nordiske lande indfører økonomiske sanktioner imod Qatar.
• At de nordiske lande med trusslen om boykot presser på for at FIFA flytter VM til en anden lokation.

Nordiska ministerrådets vision är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Samarbete över landsgränserna är vardagligt och naturligt för många i Norden. COVID-19 ändrade situationen och gjorde livet mera utmanande för dem som bor nära gränsen. Under coronatiden har nya gränshinder kommit och riktningen är helt annan än visionen 2030 kräver.

Speciellt skulle samarbete mellan norra delar av Finland, Sverige och Norge vara nyttigt, eftersom regionerna möter liknande utmaningar. Det är svårare att säkra liknande tjänster i norr än i södra delar av länderna. Avstånd är långa och befolkningen blir äldre och färre. Det är viktigt att säkra högklassiga tjänster som utbildning och hälsovård i norr och i det kunde samarbete över gränserna lösa. För att möjliggöra samarbete över gränserna, är det viktigt att lösa gränshinder mellan de nordiska länderna.

I samma region bor också samerna, varför samarbete mellan Finland, Sverige och Norge är nödvändigt. Många samiska språk har bara få talare och tjänster på samiska svårare är att säkra. Digitala möjligheter gör samarbete över gränserna lättare, och till exempel i utbildningen på samiska skulle samarbete mellan länderna vara nyttigt.

Dessa nordliga områden kommer att möta nya utmaningar också på grund av klimatförändringen. Följderna av klimatförändringen stannar inte på gränsen, utan de nordiska länderna borde göra en gemensam plan hur vi möter utmaningarna i den arktiska regionen.

UNR vill att:

• De nordiska länderna gör övergripande utredning om möjligheterna som gränsöverskridande samarbete kan ge i Nordkalotten
• Finland, Sverige och Norge jobbar tillsammans för att hitta gemensamma lösningar till sociala, ekonomiska och ekologiska utmaningar och möjligheter i Nordkalotten

Alt for længe har vi i Norden undladt at kritisere det kinesiske regime på grund af økonomiske interesser. Alt imens Folkerepublikken Kina har undertrykt tibetanere, fængslet over en million uighurere i hemmelige arbejdslejre under frygtelige vilkår og afviklet demokratiet i Hongkong. I årtier levede man frit med stor velstand og fundamentale frihedsrettigheder i Hongkong.

Udenrigspolitisk eksporterer det kinesiske regime sin censur ved at udnytte sin fremtrædende position på det globale marked til at bringe kritikere til tavshed ved brug af regulære bøllemetoder. Samtidig bruges løfter om lån, investeringer og aggressive købsstrategier til at dominere andre staters økonomi og kritiske infrastruktur.

I Ungdommens Nordiske Råd anerkender vi, at Folkerepublikken Kina har løftet millioner af mennesker ud af dyb fattigdom og på mange måder har bidraget til de seneste årtiers økonomiske vækst og udvikling i verden. Folkerepublikken Kina spiller en afgørende rolle i dag og i Norden skal vi fortsat samarbejde med Folkerepublikken Kina på områder såsom den grønne omstilling og når Folkerepublikken Kina overholder de internationale spilleregler. Vi vil være en konstruktiv samarbejdspartner med Folkerepublikken Kina, når de respekterer de fundamentale frihedsrettigheder.

Men vi kan ikke stå til mens det kinesiske regime uhindret får frit spil til at undertrykke og knægte frie borgere og stater. Menneskerettighederne er universelle og i Norden skal vi være en stærk stemme til fordel for demokrati, ytringsfrihed og menneskerettighederne. Derfor skal vi tage kampen op mod Kinas aggressive fremfærd og sætte hårdt mod hårdt.

Derfor kalder Ungdommens Nordiske Råd på:

• At de nordiske lande offentligt fordømmer og kritiserer det kinesiske regimes handlinger, når Kina forbryder sig mod menneskerettigheder, begår overgreb mod sin egen befolkning, eksporterer censur og/eller udnytter geopolitiske svagere lande, til trods for at dette kan få økonomiske konsekvenser.
• At man i alle nordiske kommuner og regioner opsiger venskabsaftaler med kinesiske byer, så længe at Kina ikke respekterer fundamentale frihedsrettigheder.
• At de europæiske regeringer i samarbejde med uafhængige ekspertpaneler, efterretningstjenester, interessegrupper og NGO’er gennemfører et projekt som identificerer samfundskritisk infrastruktur og at al sådan infrastruktur ikke bør kunne sælges til foretagende udenfor EU’s indre marked.
• De nordiske lande bør i samarbejde med EU, USA og andre relevante aktører sanktionere de kinesiske myndigheder som ansvarlige for fængslingen af uighurere, i linje med Magnitskij sagen og forespørge friheds- og menneskerettigheder for uighurere, når de samarbejder med Folkerepublikken Kina. Importen af varer produceret ved uighursk slavearbejde bør forbydes
• Der bør gives bedre mulighed for asyl til individer i fare for uretfærdig forfølgelse af den kinesiske stat, her særligt politiske dissidenter og individer tilhørende etniske minoritetsgrupper.
• De nordiske länder skall stå upp för självbestämmanderätt för Tibet, Taiwan och Hong Kong.

De nordiske lande er i dag kendetegnede ved at være fredsommelige, demokratiske og stabile samfund. Den udvikling kan til dels tilskrives et højt niveau af uddannelse, et stærkt foreningsliv og høj grad af demokratisk tillid. En befolkning med stor tillid til offentlige institutioner er mere modstandsdygtige over for konflikt og splittelse.

Den demokratiske samtale er det bedste værn mod konflikt, og det stærke foreningsliv i Norden står som en garant for disse samtaler og dermed som et demokratisk bolværk i tider med ufred. I tider med øget international opmærksomhed på Arktis-området er det derfor vigtigere end nogensinde, at unge og ungdomsforeninger på tværs af regionen samarbejder og styrker den demokratiske samtale sig i mellem.

Øget samarbejde mellem unge på tværs af Norden kan styrke unge i rollen som politiske aktører med indflydelse på den politiske udvikling i området. Sammen kan unge i Norden være med til at styrke og sikre den demokratiske samtale og freden i området.

Derfor ønsker DUF, at UNR arbejder for:

• At Arktisk Råd skal inddrage unge i sit arbejde, gerne ved at inddrage ungdomsrepræsentant(er) fra det organiserede foreningsliv fra rådets medlemslande.
• De nordiske lande skal engagere unge og foreninger i at udvikle strategier til at lave en indsats inden for de omstændigheder, som fremmer fred og deeskalering i området. Det skal blandt andet ske ved at inddrage unge og andre grupper i civilsamfundet i politiske beslutningsprocesser og fremme social inklusion og samhørighed
• At oprindelige befolkninger i de arktiske områder inddrages i højere grad i den politiske udvikling i Arktis.
• At der sikres midler til, at unge kan komme på udveksling til andre lande i Arktisk Råds medlemskreds for på den måde at styrke den interkulturelle forståelse og skabe bæredygtige relationer på tværs af regionen.

De nordiske lande er sammenlignelige på en lang række områder og her er trusselsbilledet også en af de ting der er fælles, her står landene overfor fælles problemer der oftest kræver fælles løsninger. 

Det nordiske forsvar er essentielt, for at sikre håndhævelsen af suverænitet for alle nordiske lande. At have et velfungerende, effektivt og stærkt forsvar er afgørende for at sikre sikkerheden i vor territoriale integritet. De nordiske lande er nødt til at intensivere deres forsvarssamarbejde gennem NORDEFCO. NORDEFCO har været aktiv, i den nuværende form, siden 2009, og tilføjer fortsat nye former for samarbejde, til deres agenda i den nordiske region. 

På trods af de nordiske landes størrelse i geopolitiske anliggende, besidder vi stadig vigtige strategiske positioner. Herunder gælder det blandt andet adgangen til Østersøen, og de fælles territorier omkring Arktis. I en tid, hvor interessen for Arktis- og spændingerne mellem Vesten og Østen stiger, er det vigtigt for de nordiske lande at besidde de nødvendige værktøjer og samarbejder, for at forsvare disse positioner. Det nordiske område er et af de mest stabile områder globalt, og et stærkt forsvarssamarbejde er afgørende for at forsvare denne stabilitet. 

UNR har tidligere fastslået vigtigheden af den arktiske region, og vi har præsenteret adskillige initiativer for at beskytte denne. 

UNR kræver derfor, at de nordiske lande:

• Skaber en strategi for cybersikkerheden, der sikrer infrastrukturen mod cybertrusler, styrker afgørende infrastrukturer og gør cybersikkerhed tilgængeligt for alle borgere, virksomheder og autoriteter.
• Forhøjer deres forsvarsudgifter, for at tilføre midler til det nordiske forsvarssamarbejde.
• Samarbejder omkring cyberkriminalitet, for at forhindre fremtidige cyberangreb.
• I fællesskab skaber en forsvarsstrategi for den arktiske region.
• At der arbejdes for et tættere nordisk forsvarssamarbejde på særligt områder som cyber, indkøb af kapaciteter, flere fælles øvelser, deling af luft- og søfartsbilleder i fredstid.

Debatten om försörjningssäkerhet utav livsmedel vid internationella konflikter och särskilda kristillstånd har pågått i varierande grad i de nordiska länderna. I de nordiska länderna råder idag olika tillvägagångssätt för att hantera den strategiska matförsörjningen. Medan länder som Sverige har ett uttalat mål om ökad inhemsk produktion för att verka motståndskraftiga vid internationella kriser så är frågan lägre prioriterade i länder som Danmark och Norge. Därtill har Island och Finland en någorlunda prioritering av matsäkerheten. I diskussionen om ökad självförsörjningsgrad av livsmedel som ska säkra tillgång för befolkningen vid internationella chocker och långvariga kriser, framförs ofta att vissa livsmedel helt enkelt inte är marknadsmässigt möjliga att producera nationellt. 

Exempelvis är Norge och Island stora producenter av fisk och skaldjur, medan Danmark Sverige och Finland har sin främsta matproduktion inom boskapsskötsel, jordbruk och växtodling. Enkelt sagt har alla nordiska länder sina egna komparativa fördelar, där vissa typer av livsmedel naturligt produceras medan andra importeras. Norden samverkar idag inom ramen för säkerhetspolitiska samarbeten där NORDEFCO är ett av dessa. Rimligen bör även samverkan kring matsäkerhet kunna innefattas i det säkerhetspolitiska samarbetet. Genom ett närmare samarbete där de nordiska länderna kompletterar varandra, med sina unika produktionsandelar av olika livsmedelstyper så bör ett gemensamt mål införas om en nordisk självförsörjning av livsmedel. Detta skulle i praktiken innebära en matsäkerhet- och försörjningsstrategi av livsmedel på ett övergripande internordiskt plan. 

Ett formaliserat samarbete mellan nordiska grannländer skulle medföra storleksfördelar sett till kostnader för lagerhållning och produktion, men även undvara länder med fokuserade industrier att investera inom andra produktionssektorer för att öka den inhemska självförsörjningsgraden. Exempelvis skulle Norge, med sin fisk- och skaldjursindustri, inte behöva investera i jordbruk för att öka sin inhemska självförsörjningsgraden. Istället skulle Norge kompletteras av lantbrukstunga länder som Sverige. Ett övergripande samverkansmål mellan de nordiska länderna innebär slutligen inte att ett nationellt fokus på ökad självförsörjning bör åsidosättas. Istället bör nationella självförsörjningsstrategier utformas i samråd och samarbete med de resterande nordiska länder. 

• att de nordiska länderna ska samverka inom livsmedelsförsörjning, för att genom kompletterande åtgärder tillsammans uppnå en gemensam och ökad självförsörjning av livsmedel

Samarbete inom försvars- och säkerhetsfrågor blir allt viktigare i Norden. I undersökningen “Ett värdefullt samarbete”, beställd av Nordiska ministerrådet 2017, ansågs dessa frågor vara de viktigaste att samarbeta kring enligt den nordiska befolkningen. Försvarssamarbete är någonting som bör utvecklas tillsammans med parter som har gemensamma värderingar, liknande behov samt en liknande strategisk kultur. Få regioner i världen är lika väl integrerade kulturellt, politiskt och strategiskt sett som Norden. Samtidigt erbjuder regionen goda möjligheter att skapa en mer kostnadseffektiv, koordinerad och flexibel försvarsstruktur, utan att den överlappar med Natos funktion.

Från och med 2009 har Nordefco fungerat som det huvudsakliga forumet för försvarssamarbete, vilket har bidragit till att samarbetet mellan de nordiska försvarsministerierna blivit mer koordinerat. Däremot erbjuds ingen möjlighet för riksdagsledamöter att diskutera säkerhet och försvar inom ramarna för Nordefcos verksamhet. Frågor gällande försvar och säkerhet hopar sig nu hos Nordiska rådets presidium, som redan har ansvar för andra betydande områden. Ett separat utskott med ansvar för försvar och säkerhet skulle fördjupa den nordiska samordningen inom försvarsfrågor, och samtidigt öka den demokratiska legitimiteten för samarbetet, som värderas högt av den nordiska befolkningen. Dessutom skulle presidiets arbetsbörda minska.

Därför vill UNR jobbar för att:

– Ett utskott för försvars- och säkerhetsfrågor bildas inom Nordiska rådet.

Siden 15. juni 2017 har det været billigt for indbyggerne i Norge, Sverige, Finland, Island og Danmark at bruge telefoni og data på rejser i de nordiske lande. Dette skyldes EU-regler, der har fjernet de dyre roamingafgifter i EU, så forbrugere kan gøre brug af den indkøbte data i alle 28 EU-lande og EØS-lande, uden at det koster ekstra. Det er stadig dyrt for indbyggere i Grønland og Færøerne at roame i de nordiske lande og omvendt, og de høje roamingafgifter fungerer som en mobilitetsbegrænsning. Det strider mod den vision om, at Norden skal være verdens mest integrerede region. NLU anser det for vigtigt, at alle nordiske indbyggere kan rejse rundt i regionen uden at skulle bekymre sig om skyhøje mobilregninger.

Ungdommens Nordiske Råd ønsker:

• At Færøerne og Grønland inkluderes i den eksisterende EU roaming aftale.

Den nordiska passunionen har varit en av de mest utmärkande symbolerna för nordiskt samarbete sedan 1950-talet. Under senare tid har regelverk och verksamheter bortsett från passunionen och nordiska medborgare har tvingats framvisa pass på resor inom Norden. Förutom att bryta mot medborgares rättigheter, anser FNUF att det är en skamfläck på det etablerade samarbetet i Norden, och därför vill vi ha regler och sanktioner för de som inte följer dessa – så att passunion ska fungera, inte bara på pappret, utan även i praxis.

Det finns ett flertal exempel på nordiska medborgare som har nekats ombordstigning på sina flyg, och därmed missat dem, för att de inte framvisat pass – även om de har giltig legitimation med och enbart reser inom Norden. Privata verksamheter men även nationella regelverk hindrar på så sätt passunionens praktiska funktion, vars syfte är att ge större rörlighet för nordiska medborgare.

Om Norden vill behålla sin status som världens mest integrerade region där de rättigheter staten givit folket inte godtyckligt dras tillbaka eller missbrukas, måste de nordiska länderna ta aktiva steg för att upprätthålla passunionen.

Därför kräver Ungdomens Nordiska Råd att:

• Regelverk som motverkar passunionens praktiska syfte evalueras och anpassas därefter.
• Verksamheter som dagligen arbetar med passunion informeras om medborgares rättigheter att resa utan pass
• Verksamheter som inte upprätthåller passunionen sanktioneras

Udgangspunktet for ethvert samarbejde må være, at alle forhandlende parter har ligeværdighed. Som bekendt er Færøerne i vid udstrækning selvstændige lande med egen national identitet, sprog, kultur og politisk system. At landene ikke i nordiske sammenhæng har mandat i nordisk råds afgørelsesorganerne bekræfter, at det nordiske samarbejdet ikke består af ligestillede parter. 

Som udgangspunkt for det nordiske samarbejde bør alle parter have mulighed for at påvirke det ønskede resultat. Dette indebærer et større omfang af anerkendelse for alle deltagende parter i det nordiske samarbejde. 

Færøerne har ikke på nuværende tidspunkt et mandat i Ministerrådet. Færøerne er et nordisk land, som har sine egne traditioner. Landet er dog en del af det nordiske fællesskab og burde derfor have selvstændig indflydelse på de afgørelser, der påvirker de nordiske forhold. Det er også nødvendigt i en mere generel politisk betydning at styrke de tre selvstyrende områders position i et norden der skal forholde sig til de globale og regionale udviklingstendenser – det være sig i forhold til spørgsmål vedrørende Arktis og klimamæssige og geopolitiske omstændigheder. 

Det er svært at forestille sig reformer i det nordiske samarbejde, hvis man ikke samtidig behandler spørgsmålet om Færøerne formelle position. Den nuværende færøske regering ønsker at realisere lagtingets beslutning fra 2003 om, at Færøerne skal søge optagelse som selvstændigt medlem af det nordiske samarbejde. Færøerne vil gerne deltage på lige fod med de andre nordiske lande, med de forpligtelser og det ansvar det indebærer. 

Derfor vil Ungdommens Nordiske Råd arbejde for:

• Færøerne inkluderes som selvstændigt medlem af Helsingfors traktaten, og derved anerkendes som selvstændigt medlem af Nordisk Råd.
• Om Grönland och Åland i framtiden skulle önska så ska de också ha rätten att söka fullständigt medlemsskap