UNR vill att Norden fasar ut skräp från våra hav
Uttalande från Ungdomens Nordiska Råd 9.4.2018, Akureyri
Ungdomens Nordiska Råd är oroad över mängden skräp i våra hav och vill se konkreta åtgärder från de nordiska länderna att hålla våra stränder och hav rena. Enligt Finlands miljöcentral är merparten av det flytande skräpet plast. Även om man redan har vidtagit åtgärder för att minska på mängden plast i våra hav med speciellt fokus på mikroplaster, måste man även titta på den större helheten.
FN:s miljöprogram har uppskattat att ca. 15 % av skräp blir flytande i våra hav och samma mängd hamnar på våra stränder. UNR vill uttrycka sin oro över den påverkan som skräp har på vår livsmiljö och näring. Vi är särskilt oroade över påverkan av skräp på fiskenäringen i Norden och hur skräp påverkar matsäkerheten.
Vi vill påminna om att all plast kan finfördelas och kan således bli mikroplaster. Det är därför viktigt att våra åtgärder riktar sig mot alla sorters bruk av plast. När vi diskuterar skräp i våra hav ska vi vända våra blickar mot land och våra städer, eftersom dessa orsakar största delen av nedskräpningen av våra hav. UNR har tidigare föreslagit att Norden skapar en handlingsplan för att sluta användningen av plastpåsar och -bestick. Vi vill dock även se konkreta satsningar på återvinning av plast och konkreta åtgärder för hur plasterna inte ska hamna i våra hav, vare sig i mindre eller större bitar.
Vår vackra nordisk natur är vårt trumfkort och lockar turister från hela världen till Norden. Nerskräpade stränder är knappast lockande för någon. Civilsamhället har engagerat sig genom t.ex. Nordic Coastal Clean-up Day, som ordnas årligen, och är något som vi ska vara stolta över. Detta räcker emellertid inte för att hålla våra stränder rena, fiskenäringen och turismen levande samt maten trygg. Vi borde inte vara i en situation där vi skryter med ren natur och världens bästa dricksvatten medan flottar av skräp flyter på havet.
Därför vill UNR se att;
- Nordiska länderna känner igen de största källorna varifrån skräp i våra hav härstammar och skapar en konkret åtgärdsplan för att sätta stopp på plasten som flyter från landet.
- Vi lägger bredare fokus på plastfrågor på nordisk nivå och skapar bättre förutsättningar för att ersätta plasten i våra produkter och industrier.
För mer information:
Kati Systä
President, Ungdomens Nordiska Råd
+358 443005760/ kati.systa@gmail.com
Jannica Renman
Koordinator, Ungdomens Nordiska Råd
+358 407748107 / unr@pohjola-norden.fi
Digitaliseringen och ungas framtid på arbetsmarknaden
Uttalande från Ungdomens Nordiska Råd 23.1.2018, Stockholm
Digitaliseringen diskuteras ofta ur synvinkeln av arbetsmarknadens framtid och som framtidens lösning på många av våra utmaningar. Digitaliseringen ger många möjligheter för unga i utbildningen och i arbetslivet, men samtidigt representerar digitaliseringen en av de största utmaningarna på framtidens arbetsmarknad. Även om dagens unga har vuxit upp i en digitaliserad värld, betyder detta nödvändigtvis inte att det är lättare för unga att anpassa sig till nya situationer på arbetsmarknaden när många jobb försvinner. En stor möjlighet kan alltså även vara ett hot om man inte presenterar nya lösningar på ett sådant sätt som ger utrymme för människor att anpassa sig i nya situationer och ger stöd för individer när de ska hitta sin plats på den omformade arbetsmarknaden.
Digitaliseringen har även omformat våra utbildningar och ger bl.a. möjligheter för att ordna gemensamma studier över landsgränser. Digitaliseringen ger även möjligheter för att studera och utveckla sin kunskapsprofil även om man redan är i arbetslivet. Detta kräver dock att individer som använder ny teknologi faktiskt kan använda den och utnyttjandet av digitala lösningar kan inte betyda att man använder en pekplatta för att göra anteckningar.
“De nordiska länderna borde ta ett bredare perspektiv på digitaliseringen av utbildningar och lägga större fokus på karriärhandledning i studierna för att bättre förbereda unga inför nya situationer på arbetsmarknaden”, säger Bjarni Kárason Petersen, nyvald vice-president för UNR.
I utbildningen bör man ta digitaliseringen i beaktande ur flera synvinklar och fokusen bör vara på att skapa individer som är redo för den nya situationen på arbetsmarknaden. Detta betyder att man inte endast har undervisning i programmering eller robotik i läroplanen utan även i studievägledning som förbereder unga inför den nya situationen på arbetsmarknaden och ger stöd för att var och en kan skapa en egen kunskapsprofil som krävs på arbetsmarknaden.
“Större fokus borde läggas på skapandet av egna kunskapsprofiler och arbetslivsrelevans i stället för att endast fokusera sig på att utbildningar leder till formella examina”, säger UNR:s president Kati Systä.
I dagens läge lägger man mycket fokus på företagsamhet, men alla kan inte förväntas att bli naturliga företagare. När digitaliseringen ersätter en stor del av s.k. massjobben, måste de som redan är i arbetslivet och de som utbildas inom dessa branscher hitta i sin plats i den nya situationen på arbetsmarknaden.
Som lösning på detta presenteras ofta livslångt lärande, som i sig är en fin idé, men denna tanke ska man ha med redan i grundskolan. I nuläge är våra utbildningar fortfarande fokuserade på att ge en viss examen och sedan förväntas individen vara färdig för vad som väntar en på arbetsmarknaden. Om man vill ge utbildning som är relevant även i framtiden, bör man skapa utbildningar som ger utrymme för egna val och möjligheter att utvärdera om den egna utbildningen är relevant för ens framtid i arbetslivet. Utbildningar som ger utrymme för profilering och skapar unika kunskapsprofiler är något som redan satsas på globalt och denna utveckling är något som vi i Norden inte kan ignorera.
För mera information:
Kati Systä
President, Ungdomens Nordiska Råd
+358443005760/ kati.systa@gmail.com
Jannica Renman
Koordinator, Ungdomens Nordiska Råd
+358 407748107 / unr@pohjola-norden.fi
Slutsatser från seminariet: Nordic Young Strategies against Hate on the Internet
Hur ska vi motverka hat på internet? Ca 30 unga nordiska röster fick tycka till under seminariet “Nordic Young Strategies against Hate on the Internet” 1.11.2017 i Helsingfors, Finland. Seminariet var möjligt att genomföra tack vare finsiellt stöd från Nordiska Minsterrådets stödprogam Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK).
Målet för seminariet var att dela erfarenheter av hatprat på internet och tillsammans genom arbete i mindre arbetsgrupper komma fram till möjliga lösningar och strategier för att förebygga hatpart. En sammanställning av projektet kan läsas i rapporten:
REPORT Nordic Young Strategies Against Hate on the Internet
Women tend to face much more hate on the Internet and e.g. the group on gender-based hate thought we should debate that more in society.
People turn to hate when they aren’t familiar with other cultures and religions, instead people should discuss in person said our participants.
Platforms on the Internet should carry more responsibility for eliminating hate speech on the Internet, said our participants at the seminar.
Using hateful language against someone else on the Internet might be a sign of a weak self-image, said our participants and said young people should discuss with others for support.