Nyheder

Fellesnordisk innsats for Syria

STÄLLNINGSTAGANDE Oslo, 8.9.2015

Verden står ovenfor den største flyktningekatastrofen siden andre verdenskrig. I 2014 var nesten 60 millioner mennesker på flukt, halvparten av disse barn. Syria er et av de verste katastrofeområdene i verden. Mer enn 220 000 mennesker er drept, og 16 millioner syrere har behov for nødhjelp. Dette gjør at Norden må ta et særskilt ansvar for å hjelpe.

En kriserammet verden krever handling. Derfor må de nordiske landene gjøre en større innsats for å ta imot flyktninger og asylsøkere som kommer til de nordiske landene. Likefullt bør også de nordiske landene forhandle frem en minimumflyktningekvote for å sammen kunne gjøre en større innsats.

De nordiske landene burde også følge Tysklands eksempel og bruke humanitærklausulen i Dublin-konvensjonen slik at man ikke returnerer syriske asylsøkere til landet der de først ble registrert.

UNR understreker at flyktningesituasjonen først og fremst er de nordiske regjeringenes ansvar, men regjeringene bør gjøre det enklere for sivilsamfunnet å hjelpe og ønske flyktninger og asylsøkere til deres respektive land. Sivilsamfunnet har i stor grad ytret ønske å kunne hjelpe, og dette bør det stimuleres til.

De nordiske landene sitter på diplomatiske ressurser som bør brukes til å legge press på nærområdene rundt Syria til å ta ansvar og ta imot flyktninger fra naboland for å minske presset på land som Jordan og Libanon. Dette er land som alt har tatt imot en svært stor andel flyktninger. Videre bør de nordiske landene ta aktivt del i konfliktløsningsarbeidet.

Det må og legges til rette for å lovlig kunne reise til Norden. Dette kan gjøres gjennom mulighet for å søke asyl også utenfor Europa, men også se på konsekvensene av EU-direktiv 2001/51/EC som gir asylsøkere rett til å fly til Europa og søke asyl, men gjør flyselskapene ansvarlig for kostnadene av asylsøkere som får avslag på asylsøknaden.

UNR vil:
– at Norden må gjøre en større innsats for å ta imot flyktninger og asylsøkere som kommer til Norden
– Arbeide frem en felles minimflyktningekvot
– Gjøre det enklere for sivilsamfunnet å tilby hjelp
– Bruke nordiske diplomatressurser til å legge press på nærområdene utover land som Jordan og Libanon
Legge til rette for å kunne reise lovlig til Norden

Mer information:
Kai Alajoki
President, Ungdomens Nordiska Råd
kai.alajoki@pohjola-norden.fi, +358407758143

UNR & FNUF Norden: Ge oss nordisk rösträtt

STÄLLNINGSTAGANDE Oslo, 8.9.2015

Nordiskt samarbete lider av bristande demokratisk mobilitet. Ett gränslöst Norden är en av det nordiska samarbetets huvudvisioner, men denna gränslöshet omfattar inte alla våra politiska rättigheter. Detta skapar ett demokratiskt underskott. Därför behöver vi en gemensam nordisk rösträtt.

Tidigare i år hade Finland riksdagsval. Danmark har nyligen haft folketingsval och Färöarna har just valt ett nytt lagting. Norge går i dessa dagar till kommun- och fylketingsval. Av dessa fyra är det bara i det norska valet nordiska medborgare som befinner sig i landet har rösträtt. Nordiska medborgare kan bara rösta i lokalval i andra nordiska länder, inte i statliga val. Detta är demokratisk vingklippning.

Rösträtten har utvidgats genom historien, med allmän rösträtt för både män och kvinnor som viktiga demokratiska milstolpar. I dag är rösträtt i statliga val exklusivt bunden till medborgarskap. Detta innebär att det finns många som bor i ett annat nordiskt land utan möjlighet att påverka hur skattepengarna används och samhället ska se ut.

Mobilitet mellan de nordiska länderna anses i allmänhet som något gott. Gränshinder ska bekämpas, men i en region med stolt demokratisk historia har vi inte gett medborgarna demokratisk mobilitet. Är du en nordisk medborgare i Norden bör du ha rösträtt i statliga val där du bor. Rösträtt som är exklusivt beroende av medborgarskap är en föråldrad modell för dagens Norden.

Mer information:
Kai Alajoki
President, Ungdomens Nordiska Råd
kai.alajoki@pohjola-norden.fi, +358407758143

Iris Dager
Ordförande, Föreningarna Nordens Ungdomsförbund
iris_dager@hotmail.com, +3548993538

UNR: Dags för ett jämställt Norden!

DSC0027

STÄLLNINGSTAGANDE Köpenhamn, 25.3.2015

De höga jämställdhetsnivåerna i Norden är ett resultat av hårt arbete och en målmedveten, djärv politik. Ungdomens Nordiska Råd önskar att de politiska beslutsfattarna i Norden har mod att driva en progressiv jämställdhetspolitik, så att de nordiska länderna även i fortsättningen är ledande på jämställdhetsområdet. Även om Norden med hjälp av utbildning, dagvård och andra stödsystem lyckats med att ta till vara båda könens kunskaper och färdigheter, finns det fortfarande löneskillnader mellan män och kvinnor i alla nordiska länder.

Enligt en färsk nordisk jämställdhetsrapport präglas den nordiska arbetsmarknaden av en stark uppdelning i mans- och kvinnodominerade branscher. UNR efterlyser mer genomskinliga lönesystem, så att det vore lättare att ingripa i könsbaserad lönediskriminering i arbetslivet. I politiskt beslutsfattande bör man komma ihåg att anpassningsåtgärderna inom den offentliga ekonomin drabbar män och kvinnor på olika sätt. UNR vill dessutom gärna se jämställdhetsplaner i Nordens skolor för att bekämpa könsrelaterade maktstrukturer och attityder.

Man kan inte uppnå jämlikhet i arbetslivet om kvinnorna är tvungna att ensamma bära ansvaret för hemmet och barnskötseln. Ett alternativ är att ta i bruk ett föräldraledighetssystem som bygger på 1/3+1/3+1/3-modellen, men det är även ytterst viktigt att ändra attityderna så att också männen oftare ska stanna hemma med barnen. Dessutom bör man i föräldraledighetssystemet ta hänsyn till ensamförsörjande föräldrar och regnbågsfamiljer.

Det mest oroväckande uttrycket för ojämlikhet mellan könen i Norden är emellertid familjevåld. UNR önskar mer politiskt mod att ingripa i könsrelaterat våld i Norden. Vi vill se kampanjer mot familjevåld och önskar att finansieringen för det viktiga arbete som de nordiska skyddshemmen gör tryggas.

Tilläggsinformation,
Kai Alajoki
President, Ungdomens Nordiska Råd (UNR)
kai.alajoki@pohjola-norden.fi
+358407758143

RSS RSS Feed

  • Norden skal bli verdensledende på 5G September 20, 2017
    Digitalisering stod øverst på den politiske agendaen da nordiske parlamentarikere var samlet i Reykjavik. Nordisk råd vil at alle borgere i Norden skal ha tilgang til 5G, og forventer et styrket nordisk regjeringssamarbeid om velferdsteknologi, høyere utdanning og forskning.
    Frøydis Johannessen
  • Matilda af Hällström er Nordisk Råds kvinde i Bruxelles September 15, 2017
    Nordisk Råd har åbnet et kontor i Bruxelles og ansat Matilda af Hällström fra Finland som rådgiver i EU-spørgsmål. Hun er rådets første medarbejder i EU-hovedkvarteret i Bruxelles.
    Matts Lindqvist
  • ”Sverige har stora ambitioner för samarbetet” September 14, 2017
    Vid årsskiftet tar Sverige över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet efter Norge. I veckan tog den svenska statsministern Stefan Löfven emot Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten för att gå igenom det kommande ordförandeskapet.
    Silva Mertsola
  • Akkrediteringen til Nordisk Råds session i Helsingfors er åben September 13, 2017
    Akkrediteringen for journalister til Nordisk Råds 69. session i Helsingfors den 31. oktober–2. november 2017 er åben. Sessionen er årets største nordiske politiske forum, hvor parlamentarikere, statsministre, fagministre og oppositionsledere fra hele Norden mødes.
    Matts Lindqvist
  • Nordisk Råd debatterer cybersikkerhed September 13, 2017
    Cybersikkerhed og digitalisering er på dagsordenen, når Nordisk Råd indleder det politiske efterår med septembermøder i Reykjavik. Over to dage, den 19.-20. september, vil der blive afholdt møder, hvor blandt andet rådets præsidium, udvalg og partigrupper sammentræder.
    Matts Lindqvist
  • E-indkøb kan føre til besparelser for nordiske skatteydere September 12, 2017
    Det forventes, at man ved at fremhjælpe et bæredygtigt marked for offentlige e-indkøb kan generere betragtelige besparelser for skatteydere i kraft af øget effektivitet i offentlige indkøbsprocesser. Nordic e-Procurement Network er et samarbejde mellem beslutningstagere i de nordiske lande og har til formål at facilitere elektronisk samarbejde i indkøbsprocessen i praksis med udgangspunkt i gældende […]
    Frøydis Johannessen
  • Nordiske tiltag op til Agenda 2030 – nyt nummer af Green Growth the Nordic Way September 11, 2017
    Bæredygtigt forbrug og bæredygtig produktion er to af Nordens svage områder i forhold til de globale bæredygtighedsmål. Det nye nummer af Green Growth the Nordic Way går bag om problemerne på vejen mod 2030 – og viser, hvad det nordiske samarbejde gør for at styre udviklingen i den rigtige retning.
    Heidi Orava
  • De nordiske lande står sammen mod ulovligt fiskeri September 6, 2017
    Otte fiskeriministre fra de nordiske lande – Danmark, Færøerne, Finland, Grønland, Island, Norge, Sverige og Åland – har udsendt en fælles udtalelse om transnational organiseret kriminalitet i den globale fiskeindustri. Udtalelsen blev udsendt gennem Nordisk Ministerråd.
    Elisabet Skylare
  • Øresundstrafikken et skridt nærmere normaltilstanden September 5, 2017
    Den 4. september tog togtrafikken mellem Danmark og Sverige endnu et skridt nærmere en normalisering som følge af, at den svenske regering i starten af maj besluttede at fjerne kravet om id-kontrol i tog-, bus- og færgetrafikken mellem Danmark og Sverige. I dag, tre måneder senere, er pendlernes rejsetider stort set tilbage på det niveau, […]
    Mary Gestrin
  • Samarbetet mellan Norden och Baltikum har medvind September 5, 2017
    De nordisk-baltiska relationerna är mycket goda, och det officiella samarbetet mellan Nordiska ministerrådet och Estland, Lettland och Litauen är framgångsrikt och har tillväxtpotential. Det är konklusionen av en utvärdering som Oxford Research har gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
    Mary Gestrin