Nyheder

UNR: Demokrati måste bygga på transparens och öppenhet

STÄLLNINGSTAGANDE Oslo, 17.4.2016

 

I kölvattnet av Panamaskandalen betonar Ungdomens Nordiska Råd den tradition av öppenhet, transparens och anti-korruption som varit kännetecknande för Norden. Detta är områden de Nordiska länderna varit föregångare inom, och en tradition vi ska fortsätta upprätthålla. Ett förtroende mellan allmänheten och beslutsfattare är ett villkor för en fungerande representativ demokrati. Demokratiskt ansvar kräver i sin tur transparens och öppenhet. Detta måste också gälla på området för ekonomi och bankreglering. Eftersom dessa områden idag i hög grad fungerar globalt, krävs europeiskt och internationellt samarbete för att garantera att systemen motsvarar en allmän rättskänsla. De nordiska länderna kunde tillsammans arbeta för att stärka denna utveckling både innanför och ytter om Norden.

 

Ungdomens Nordiska Råd poängterar särskilt vikten av att unga i samhället inte förlorar tron på vårt demokratiska system och våra institutioner. I många länder kan man se en trend av att unga inte längre engagerar sig i den traditionella partipolitiken, och att det råder misstänksamhet mot beslutsfattare över lag. Denna trend är bekymmersam om det leder till att allt färre unga tar del av det demokratiska systemet och i längden ett generationsbaserat demokratiunderskott.

 

Nordiska Rådet ska på temasessionen i Oslo den 19.4.2016 behandla en ny nordisk strategi för barn och unga, ämnad att stärka barn och ungas roll i Norden. Ungdomens Nordiska Råd understryker i anknytning till detta ytterligare vikten av att strategin omvandlas till konkreta handlingar och att inkluderandet av unga i det demokratiska beslutsfattandet också prioriteras.

 

Mer information:

Anna Abrahamsson
President, Ungdomens Nordiska Råd
+358 40 83 11 326 anna@su.fi

 

Jannica Renman
Koordinator, Ungdomens Nordiska Råd
+358407748107 unr@pohjola-norden.fi

UNR: Norden behöver en gemensam strategi för flyktingpolitiken

STÄLLNINGSTAGANDE Helsingfors, 4.2.2016

Antalet människor på flykt världen över har ökat och därmed och antalet asylsökande i Norden. I brist på samordning och delat ansvar har de nordiska ländernas åtgärder hotat undergräva det nordiska samarbetet och dess grundläggande värderingar. För hållbara lösningar behövs mer dialog och långsiktigt tänkande. Det nordiska samarbetet behöver en gemensam strategi för flyktingpolitik

Sedan sommaren 2015 har antalet asylsökande ökat markant i Europa, varav en förhållandevis stor del har sökt sig till de nordiska länderna. Situationen har skapat tryck såväl på gränserna som på mottagningsberedskapen i de berörda länderna. Varken inom EU eller Norden har någon gemensam fungerande lösning nåtts, och kommunikationen mellan regeringarna har på många vis varit bristande.

I en kapplöpning om att behöva motta minst antal människor har länderna hamnat i en spiral av åtstramade villkor för asyl, minskat humanitärt ansvar och ökad gränskontroll. Detta hotar undergräva fundamenten det nordiska samarbetet vilar på: fri rörlighet och gemensamma värderingar om solidaritet, öppenhet och mänskliga rättigheter.

Gränskontrollerna mellan Sverige och Danmark har rönt uppmärksamhet och skapat stora problem i Öresundsregionen, och åtgärderna har skärpts också på andra håll. Varken Danmark eller Sverige ser sig själva som länder som vill ha gränser mot varandra, men båda hänvisar till att situationen har krävt det. Ett gemensamt samtal måste komma igång för en gemensam flyktingstrategi.

Mängden asylsökande ser inte ut att avta inom en nära framtid, varav hållbara lösningar krävs framom tillfälliga nödåtgärder i asylpolitiken. Kriser, ohållbara levnadsvillkor och krig i andra delar av världen berör även Norden som följd av globaliseringen. Dess utmaningar och möjligheter berör alla de nordiska länderna gemensamt och bemötas genom samarbete – något regeringarna även undertecknat i sin vision för nordiskt samarbete 2014.

De nordiska länderna borde därför utveckla en gemensam strategi för asylsökande och flyktingar så att samarbetet mellan länderna kunde utökas och effektiveras, med utgångspunkten att trygga varje asylsökandes rätt till rättssäker prövning. Detta kunde också ena Nordens röst gentemot EU, för att finna en rättfärdig lösning på flyktingsituationen på EU-nivå. Insatserna för humanitärt bistånd, ekonomisk utveckling och fredssamtal i ursprungsländerna måste likaså fortgå och stärkas.

 

Mer information:

Anna Abrahamsson
President, Ungdomens Nordiska Råd
anna@su.fi
+358408311326

Ny koordinator för Ungdomens Nordiska Råd

Ungdomens Nordiska Råd (UNR) har valt Jannica Renman (25) till ny koordinator. Renman påbörjade sitt arbete i början av januari. Renman efterträder Laura Ollila som innehaft posten sedan augusti 2014. Den nyanställda helsingforsbon är i magisterskedet av sina studier i allmän statslära vid Helsingfors universitet.

Renman har tidigare varit aktiv inom bl.a. olika studentföreningar i Helsingfors samt innehar en gedigen erfarenhet av administrativt arbete och ungdomsrelaterade frågor.

”Jag ser fram emot att jobba med nordiskt samarbete och att organisera årets presidiemöten samt UNR:s kommande session i Köpenhamn i oktober” säger Renman.

UNR:s president Anna Abrahamsson hoppas att UNR fortsatt kan utveckla och förbättra sin verksamhet och är mycket nöjd med den höga nivån på de sökande till koordinatorsposten. Abrahamsson ser fram emot samarbetet med den nya koordinatorn.

Koordinatorn för UNR arbetar på deltidsbasis och ansvarar för det organisatoriska arbetet i samråd med generalsekreteraren. Koordinatorn bistår därtill presidiet i dess arbete.