Nyheder

UNR vill att Norden fasar ut skräp från våra hav

Uttalande från Ungdomens Nordiska Råd 9.4.2018, Akureyri

Ungdomens Nordiska Råd är oroad över mängden skräp i våra hav och vill se konkreta åtgärder från de nordiska länderna att hålla våra stränder och hav rena. Enligt Finlands miljöcentral är merparten av det flytande skräpet plast. Även om man redan har vidtagit åtgärder för att minska på mängden plast i våra hav med speciellt fokus på mikroplaster, måste man även titta på den större helheten.

 

FN:s miljöprogram har uppskattat att ca. 15 % av skräp blir flytande i våra hav och samma mängd hamnar på våra stränder. UNR vill uttrycka sin oro över den påverkan som skräp har på vår livsmiljö och näring. Vi är särskilt oroade över påverkan av skräp på fiskenäringen i Norden och hur skräp påverkar matsäkerheten.

 

Vi vill påminna om att all plast kan finfördelas och kan således bli mikroplaster. Det är därför viktigt att våra åtgärder riktar sig mot alla sorters bruk av plast. När vi diskuterar skräp i våra hav ska vi vända våra blickar mot land och våra städer, eftersom dessa orsakar största delen av nedskräpningen av våra hav. UNR har tidigare föreslagit att Norden skapar en handlingsplan för att sluta användningen av plastpåsar och -bestick. Vi vill dock även se konkreta satsningar på återvinning av plast och konkreta åtgärder för hur plasterna inte ska hamna i våra hav, vare sig i mindre eller större bitar.

 

Vår vackra nordisk natur är vårt trumfkort och lockar turister från hela världen till Norden. Nerskräpade stränder är knappast lockande för någon. Civilsamhället har engagerat sig genom t.ex. Nordic Coastal Clean-up Day, som ordnas årligen, och är något som vi ska vara stolta över. Detta räcker emellertid inte för att hålla våra stränder rena, fiskenäringen och turismen levande samt maten trygg. Vi borde inte vara i en situation där vi skryter med ren natur och världens bästa dricksvatten medan flottar av skräp flyter på havet.

 

Därför vill UNR se att;

 

  • Nordiska länderna känner igen de största källorna varifrån skräp i våra hav härstammar och skapar en konkret åtgärdsplan för att sätta stopp på plasten som flyter från landet.

 

  • Vi lägger bredare fokus på plastfrågor på nordisk nivå och skapar bättre förutsättningar för att ersätta plasten i våra produkter och industrier.

 

För mer information:
Kati Systä
President, Ungdomens Nordiska Råd
+358 443005760/ kati.systa@gmail.com

Jannica Renman
Koordinator, Ungdomens Nordiska Råd
+358 407748107 / unr@pohjola-norden.fi

Digitaliseringen och ungas framtid på arbetsmarknaden

 Uttalande från Ungdomens Nordiska Råd 23.1.2018, Stockholm

Digitaliseringen diskuteras ofta ur synvinkeln av arbetsmarknadens framtid och som framtidens lösning på många av våra utmaningar. Digitaliseringen ger många möjligheter för unga i utbildningen och i arbetslivet, men samtidigt representerar digitaliseringen en av de största utmaningarna på framtidens arbetsmarknad. Även om dagens unga har vuxit upp i en digitaliserad värld, betyder detta nödvändigtvis inte att det är lättare för unga att anpassa sig till nya situationer på arbetsmarknaden när många jobb försvinner. En stor möjlighet kan alltså även vara ett hot om man inte presenterar nya lösningar på ett sådant sätt som ger utrymme för människor att anpassa sig i nya situationer och ger stöd för individer när de ska hitta sin plats på den omformade arbetsmarknaden.

Digitaliseringen har även omformat våra utbildningar och ger bl.a. möjligheter för att ordna gemensamma studier över landsgränser. Digitaliseringen ger även möjligheter för att studera och utveckla sin kunskapsprofil även om man redan är i arbetslivet. Detta kräver dock att individer som använder ny teknologi faktiskt kan använda den och utnyttjandet av digitala lösningar kan inte betyda att man använder en pekplatta för att göra anteckningar.

“De nordiska länderna borde ta ett bredare perspektiv på digitaliseringen av utbildningar och lägga större fokus på karriärhandledning i studierna för att bättre förbereda unga inför nya situationer på arbetsmarknaden”, säger Bjarni Kárason Petersen, nyvald vice-president för UNR.

I utbildningen bör man ta digitaliseringen i beaktande ur flera synvinklar och fokusen bör vara på att skapa individer som är redo för den nya situationen på arbetsmarknaden. Detta betyder att man inte endast har undervisning i programmering eller robotik i läroplanen utan även i studievägledning som förbereder unga inför den nya situationen på arbetsmarknaden och ger stöd för att var och en kan skapa en egen kunskapsprofil som krävs på arbetsmarknaden.

“Större fokus borde läggas på skapandet av egna kunskapsprofiler och arbetslivsrelevans i stället för att endast fokusera sig på att utbildningar leder till formella examina”, säger UNR:s president Kati Systä.

I dagens läge lägger man mycket fokus på företagsamhet, men alla kan inte förväntas att bli naturliga företagare. När digitaliseringen ersätter en stor del av s.k. massjobben, måste de som redan är i arbetslivet och de som utbildas inom dessa branscher hitta i sin plats i den nya situationen på arbetsmarknaden.

Som lösning på detta presenteras ofta livslångt lärande, som i sig är en fin idé, men denna tanke ska man ha med redan i grundskolan. I nuläge är våra utbildningar fortfarande fokuserade på att ge en viss examen och sedan förväntas individen vara färdig för vad som väntar en på arbetsmarknaden. Om man vill ge utbildning som är relevant även i framtiden, bör man skapa utbildningar som ger utrymme för egna val och möjligheter att utvärdera om den egna utbildningen är relevant för ens framtid i arbetslivet. Utbildningar som ger utrymme för profilering och skapar unika kunskapsprofiler är något som redan satsas på globalt och denna utveckling är något som vi i Norden inte kan ignorera.

 

För mera information:

Kati Systä
President, Ungdomens Nordiska Råd
+358443005760/ kati.systa@gmail.com

Jannica Renman
Koordinator, Ungdomens Nordiska Råd
+358 407748107 / unr@pohjola-norden.fi

Slutsatser från seminariet: Nordic Young Strategies against Hate on the Internet

Hur ska vi motverka hat på internet? Ca 30 unga nordiska röster fick tycka till under seminariet “Nordic Young Strategies against Hate on the Internet” 1.11.2017 i Helsingfors, Finland. Seminariet var möjligt att genomföra tack vare finsiellt stöd från Nordiska Minsterrådets stödprogam Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK).

 

Målet för seminariet var att dela erfarenheter av hatprat på internet och tillsammans genom arbete i mindre arbetsgrupper komma fram till möjliga lösningar och strategier för att förebygga hatpart. En sammanställning av projektet kan läsas i rapporten:
REPORT Nordic Young Strategies Against Hate on the Internet

 

 

Women tend to face much more hate on the Internet and e.g. the group on gender-based hate thought we should debate that more in society.

People turn to hate when they aren’t familiar with other cultures and religions, instead people should discuss in person said our participants.

Platforms on the Internet should carry more responsibility for eliminating hate speech on the Internet, said our participants at the seminar.

Using hateful language against someone else on the Internet might be a sign of a weak self-image, said our participants and said young people should discuss with others for support.

RSS RSS Feed

  • Verdens energiministre mødes i Norden i maj April 17, 2018
    I slutningen af maj samles energiministrene fra verdens største økonomier i Øresundsregionen for at diskutere, hvordan overgangen til grøn energi kan fremskyndes. Det bliver en unik mulighed for de nordiske lande for at præsentere deres energiløsninger og det succesfulde nordiske energisamarbejde i G20-sammenhæng.
    Matts Lindqvist
  • Mange fordele ved nordisk samarbejde inden for grøn eksport og finansiering April 17, 2018
    De nordiske lande bør i fællesskab skabe forudsætninger for at virksomheder kan eksportere grønne løsninger – styrken i det nordiske brand skal ikke undervurderes. Landerne drager også nytte af at samarbejde for grønnere finansmarkeder, siger Norges tidligere klima- og miljøminister, Tine Sundtoft, i en ny rapport.
    Heidi Orava
  • Färöisk tång och norska enzymer till Bioeconomy Summit April 16, 2018
    Storskalig odling av tång till havs utanför Färöarna drar till sig internationellt intresse just nu. Tången säljs till livsmedels- och foderindustrin, samtidigt som odlingen förbättrar havsmiljön. Den är ett av de nordiska exempel på biobaserad industri som når en global publik på Global Bioeconomi Summit i Berlin den 19-20 april.
    Anna Rosenberg
  • Nordisk kamp mot arbetsmarknadens brottslingar April 13, 2018
    Svartjobb, skattefusk och människohandel - arbetslivskriminalitet och social dumpning på arbetsmarknaden utsätter inte bara enskilda för stora risker. Hela samhället skadas av osund konkurrens med usla arbetsvillkor. De nordiska arbetsmarknadsministrarna antog en deklaration om sund konkurrens och schyssta arbetsvillkor på arbetsmarknaden under sitt möte i Stockholm idag.
    Anna Rosenberg
  • Tolv forslag udgør strategien for det nordiske lederskab på klima- og miljøområdet April 13, 2018
    De nordiske lande skal gå sammen om den grønne omstilling, ikke mindst når det gælder klimaspørgsmålene, for at landene skal kunne agere hensigtsmæssigt i de store strategiske beslutninger. Et samlet Norden styrker også regionens internationale position, både politisk og økonomisk, siger Tine Sundtoft, tidligere norsk klima- og miljøminister, som i fredags i Stockholm fremlagde en […]
    Heidi Orava
  • Nordic Council: The IMO must set the shipping sector on a low-emission path April 13, 2018
    Lars Tysklind, chair of the Nordic Council Committee for a Sustainable Nordic Region, stresses that the world needs an ambitious deal to take shape in the International Maritime Organisation this Friday. Earlier this week, the Nordic Council urged the Nordic governments to join forces in the IMO to support the goals of the Paris Agreement.
    Heidi Orava
  • Företag uppmanar till nordiskt ledarskap i klimatfrågan April 12, 2018
    Det nordiska näringslivet uppmanar beslutsfattare att formulera en ambitiösare klimatpolitik tillsammans med företag och civilsamhälle. På så sätt är det möjligt att uppnå ett fossilfritt samhälle snabbare, främja globala klimatåtgärder och samtidigt stärka den nordiska konkurrenskraften. Det är budskapet från vd:ar och andra ledare från några av Nordens tyngsta företag i en ny rapport.
    Heidi Orava
  • Stærk opbakning til en nordisk indsats mod matchfixing April 12, 2018
    Norden skal være den første region i verden, som arbejder mod grænseoverskridende matchfixing og aftalt spil. Det var budskabet fra Udvalget for Kundskab og Kultur på Nordisk Råds temasession i Island.
    Elisabet Skylare
  • Samarbejde med Norden har stærk opbakning i Baltikum April 12, 2018
    Et overvældende flertal af balterne, næsten 90 procent, mener at samarbejdet med de nordiske lande er vigtigt, og et flertal ønsker også at udvide samarbejdet. Det viser en undersøgelse, som Nordisk Ministerråd har fået gennemført op til de baltiske staters 100-årsjubilæum i år.
    Mary Gestrin
  • Vi har et fælles ansvar for havet April 10, 2018
    Norden står sammen om at sikre havet og livet deri som vores vigtigste naturressource. Havet og FN's verdensmål 14 var temaet på Nordisk Råds temasession i Akureyri.
    Andrè H. Jamholt