Havsisen i norra Grönland anses vara den starkaste i världen. Ändå fick vi cirka två veckor sedan läsa att havsisen har nu brutits sönder på grund av den rekordvarma sommaren. Detta är första gången som isen har smultit på sommaren och det finns ingenting som vi kan göra åt det nu. Det här är något som vi bör ta i beaktande när vi diskuterar klimat och miljö här på Grönland. Ungdomens Nordiska Råd vill lägga särskilt fokus på klimatförändringens påverkan i kustsamhällen och för medborgare i Arktiska områden.

Vad betyder smältande havsis för lokalsamhällen eller medborgaren? Under sitt sommarmöte har utskottet för ett hållbart Norden fått lära sig om detta: varmare vatten i kustområden innebär att fiskar som behöver kallt vatten, flyttar sig längre ut då kustvattnet blivit för varmt för dem. Detta i sin tur innebär att de som fått sitt levebröd från fiske måste köra längre ut. Detta leder till ökade driftkostnader. Här är ett konkret sätt hur uppvärmningen blir dyr för människor och lokalsamhällen i kustområden i Arktis.

Helt praktiskt innebär klimatförändringen i sin olika former längre arbetsdagar för yrkesfiskare och längre tider borta från sina familjer och vänner. Naturens mångfald påverkas också på andra sätt, vilket i sin tur påverkar också turistnäringen. Klimatförändringen påverkar medborgare i kustområden. Längre fiskeresor ökar även användningen av fossila bränslen, vilket innebär att klimatförändringen försnabbas och att vi därmed hamnar i en ond cirkel. Skeppsfart är en nödvändighet för lokala samhällen längs kusterna och behöver således effektiva åtgärder som hjälper nu men också mer långsiktigt. Därför behöver lokala ekonomier och näringar hållbara lösningar. I fiskenäringens fall innebär detta bl.a. alternativa bränslen. Det finns ett flertal forskningsprojekt på gång om hållbara bränslen och de bästa lösningarna kan se annorlunda ut i olika delar av Norden. Forskningssamarbete är nyckeln även här och koordinerade projekt producerar resultat mer effektivt. Dessa lärdomar måste tas till vara.

Dessa frågor är aktuella och angår samtliga nordiska länder. Det finns en mängd kunskap kring hållbarhet i kustområden och nu behövs det kunskapsöverföring. Östersjöcentrum vid Stockholms universitet har föreslagit att det öronmärks specifika budgetmedel för att stärka kvaliteten på marint områdesskydd och att man inrättar referensområden fria från mänsklig påverkan. På detta sätt kan vi bedöma hur undervattensmiljöer har påverkats av fiske och sjöfart. Dessa förslag är riktade till Östersjön men kan även tas i bruk i andra delar av Norden.

Därför vill UNR se att nordiska länderna samarbetar för hållbara liv och näringar i kustsamhällen och

• gemensamt skapar långsiktiga lösningar och satsar på utvecklandet av icke-fossila bränslen och skydd av arktiska havsmiljöer

• skapar stödsystem och säkerställer livskraften i kustsamhällen då näringar påverkas av klimatförändringen

För mera information:
Kati Systä
President, Ungdomens Nordiska Råd
+358 443005760 / kati.systa@gmail.com

Christa Elmgren
Koordinator, Ungdomens Nordiska Råd
+358 407748107 / unr@pohjola-norden.fi